Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt land blir en stormakt - Svenskarnes tåg längs »Prästgatan»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regeras efter sina lagar och dess folk bibehålla alla sina
friheter och privilegier.
»Så framt Sverige och Brandenburg kunde förenas»,
skriver en gång Axel Oxenstierna till rådet, »vore näppeligen
i Europa en sådan stat att finnas och kunde bjuda
huvudet åt vem den ville.»
När Fredrik Vilhelm själv blivit kurfurste, återupptog
han begärligt den plan som skulle kunna göra honom
till härskare över ett välde, som omslöt hela Östersjön.
Redan samma år, 1640, påbörjade han ånyo
underhandlingarna om giftermål, vilka domnat av i och med Gustav
Adolfs död. Men dels var det politiska förhållandet
mellan Sverige och Brandenburg nu fientligt, dels kom det
religiösa svårigheter i vägen, hinder, som det redan på
Gustav Adolfs tid varit fråga om att undanröja.
Kurfursten var nämligen icke lutheran utan tillhörde den
reformerta kyrkan. Men den svårigheten hade både han
och hans fader tänkt komma ifrån genom att söka skapa
en förening mellan de bägge protestantiska
trosbekännelserna.
Den tanken stötte emellertid på det allra kraftigaste
motstånd från de lutherska teologerna, som nu hätskare än
någonsin fördömde de reformerta och dundrade mot dem från
predikstolarna. Det lät rent av, som om de fruktade dem
mer än papisterna. Därför såg det alls icke ut, som om den
stötestenen skulle kunna undanröjas.
Planen hade heller inga riktiga sympatier hos den
dåvarande svenska rådsregeringen, som synes ha fruktat ett
för starkt tyskt inflytande på Sveriges inre förhållanden
från den kraftige kurfurstens sida.
Tanken på alt en protestantisk stormakt med Östersjön
som inhav skulle bildas framkallade också stora farhågor hos
andra makter särskilt tyske kejsaren, Polen, Spanien,
Frankrike och Danmark, och på tusen olika sätt korsade de
giftermålsplanerna.
Nu närmade sig också den tid, då Kristina skulle bli
myndig, och på henne själv vilade dock ytterst avgörandet. Men
hennes förmyndare tyckte sig redan ha märkt, att hon var
obenägen mot varje äktenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
