Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur vårt folk fick krafter att bära de tunga krigsbördorna - Vid Uppsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Värst bröt emellertid bärsärkaraseriet ut i den lilla
universitetsstaden, när krigsfolk inkvarterades där. Då
brukade det bli riktiga bataljer av; och det kunde hända, att
icke alla kommo med livet från valplatsen.
En orsak till studenternas myckna ofog får man söka i det
gängse oskicket, att även minderåriga inskrevos vid
universitetet. Särskilt gällde detta adliga barn, vilkas föräldrar ej
sällan voro för stolta att låta sin avkomma nöta samma
skolbänk som ofrälse pojkar och därför sände piltarne jämte
en informator till högskolan, innan de ännu hunnit bli
något så när torra bakom öronen. Från universitetets sida
klagades det över att »en oändlig hop småbarn draga till
akademien, så att denna bliver liksom en barnaskola». Men
å andra sidan höllo universitetsmyndigheterna i Uppsala
strängt på att alla, som i staden åtnjöto undervisning,
skulle inskrivas vid universitetet och erlägga stadgade
avgifter. I anledning därav kunde sådana komiska scener
som följande utspelas.
En hökare hade skickat sina fyra späda söner under en
informators ledning till Uppsala men vägrade trots
upprepade anmaningar från universitetets rektor att låta skriva
in pojkarne vid högskolan. Då lät rektor slutligen, år 1697,
avhämta dem alla fyra till sitt ämbetsrum samt tvinga
dem att med egen hand skriva in sig, och som säkerhet
för deras inskrivningsavgifter lade han beslag på två
bolstrar samt några tennfat och tallrikar av deras husgeråd.
Men nu gick den uppretade fadern in till universitetets
kansler med en klagoskrift, vari han utmålade, hurusom
hans små barn, »sjuklige i fötterne och kippskodde»,
hämtats av rektors hantlangare och tvingats att skriva in sig,
samt berättade, huru ömkligen deras tillhörigheter
hanterats. Saken gick slutligen till hovrätten, som gav
hökaren rätt mot universitetets rektor.
Litteratur:
Claes Annerstedt, Upsala universitets historia I:
1477—1654: 3 delar jämte 5 delar bihang; häft.
kr. 83:—.
B. Rud. Hall, Valda aktstycken till svenska
undervisningsväsendets historia. Häft. kr. 3:75; inb. kr.
4:50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
