Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur vårt folk fick krafter att bära de tunga krigsbördorna - En storman i andens värld - »Barnaskolor» och »tuktehus»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En fara för skolarbetet och djäknarnes framtid låg däri,
att ynglingarne ofta fingo alltför svårt att slita sig ifrån det
obundna äventyrarlivet under sockengången och inordna
sig i ett liv med regelbundet arbete. Redan på Örebro möte
1529 hade lagstiftningen måst gripa in med förbud för
djäknarne mot att alltför länge gå på landsbygden samt där »föra
lögn och dravelstidende bland folket eller bedriva ribalderi
och skalkstycken». Gustav Adolf såg i sockengången »ett
stort hinder för ungdomens studier, en kräfta för
sedligheten samt en rot till allehanda odygder, lättja och tiggeri».
Han ville därför avskaffa plägseden men lyckades ej.[1] Ännu
långt in på 1800-talet förekomma djäknevandringar, och i
de nordligare delarna av vårt land fortlever plägseden ännu
under form av s. k. viaticerande.
Litteratur:
H. Scheffer, Johannes Rudbeckius. Häft. kr. 2:90.
B. Rud. Hall, Johannes Rudbeckius I; häft. kr. 8:—.
B. Rud. Hall, Kulturella interiörer från storhetstidens
uppryckningsarbete: 1. Utdrag ur Rudbeckii domkapitelsprotokoller 1619—1628
(Kyrkohist. årsskrift 1915). 2. Tiden 1629—1646; häft. kr. 3:75.
K. F. Karlsson, Blad ur Örebro skolas historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
