Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur vårt folk fick krafter att bära de tunga krigsbördorna - »Barnaskolor» och »tuktehus»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sinnets ondska härflyta, måste hovsammare beivras. Ingen
driste sig, med hand eller eljest det, som kan skada lem eller
ledamot, dänga eller slå de små barnen, med mindre han
tänker efteråt att svara till skadan, som följa kan. Ty skolan
är ingen slaktbänk och lärjungarna icke åsnor. Det haver
grymhet med sig slå barnen i huvud, giva dem kindpustar,
vrida deras näsa, njupa deras öron, lugga, riva eller rycka
deras hår, häva dem omkull, spjärna och stöta dem etc.
Därföre skall en sådan obeskedelighet alldeles vara förbuden».
Den äldsta skola för allmogebarn på landet, vars
grundläggningsår man känner, är den, som Karl Karlsson
Gyllenhielm år 1629 inrättade på sin egendom Sundby i
Södermanland, en skola som än i dag bär riksamiralens namn.
I gåvobrevet uttalar han, att det var tacksamhet för Guds
barmhärtighet, som drivit honom att grunda denna anstalt:
»Sedan Gud mig ur det polenske fängelse så mildeligen
uthulpit och sedan med så mycket gott benådat, vill jag icke
gärna vara funnen bland de 9 otacksamme spetälske män
utan med den ene samariten komma och nedfalla för Honom
igen och tacksam vara efter min ringa förmögenhet.»
Skolan var avsedd för »lantböndernes» barn i Rekarnebygden.
Läraren skulle vara en »god, beskedlig och gudfruktig man,
uti den heliga skrift beläsen och något kunnig i aritmetik».
Varje år skulle man inom skolan fira en minnesfest till tack för
Gyllenhielms befrielse ur »järn och häktelse», och därvid borde
ungdomen sjunga några av de psalmer, han skrivit i fängelset.
Liknande barnaskolor grundade även Jakob De la Gardie
och Johan Skytte på sina gods. Inom Västerås’ stift hade
folkundervisningen en särskilt flitig främjare i Johannes
Rudbeckius. År 1637 omtalas t. ex. sju barnaskolor i stiftet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
