Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvenne livsöden från vår äldre stormaktstid - En lyckoriddare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en skön lovsång sin herra Krist
än mat hos herrar taga.
Heller vill han i torra trän
sova med ro och lisa
än där, som sköne sängar är,
sig låta av människor spisa.
Ja man hörer åtskillnad stor
bland de små näktergalar.
Bättre kvä’r han, i skogen bor,
än de i konungs salar,
som sitta i en gyllen bur —
de äro dock bedrövad’.
Med mig vittna all kreatur,
som ont och gott har prövat.
I fåglar uti luften klar,
I djur på marken gröna!
Beklager mina ungdoms år,
alle gudinnor sköne!
I fiskar, som på djupet gå
i små och store sjöar!
Sörjer med mig, store och små,
I folk på land och öar!
I ynglingar av Sveriges land,
jungfrugor och pigor alle,
sörjer med mig, var i sitt stånd!
Låter ock tårar falla!
Jag är, som jag var aldrig född
eller kommen av kvinna.
Så är all gunst för mig utödd
bland förra vänner mina.
Så haver mig nu slagit felt
de söte ord och tankar.
För en jungfru har jag förspillt
allt, vad jag förr har samkat.
Mig är hele världen ohuld
och önskar dödsens smärta
allenast för en jungfrus skuld,
som mig dock gav sitt hjärta.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
