- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
433

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav Adolfs lärjungar föra Sveriges härar - Kriget med Danmark 1643—1645

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

handen och flyttade den sedan över i den vänstra. Därpå tog
han den danska traktaten i högra handen, satte denna korsvis
över den vänstra samt gav det danska exemplaret åt den
svenske sekreteraren och det svenska exemplaret åt den
danske. Fanfarer blåstes på den svenska och danska sidan, varvid
kommissarierna trädde ut ur sina tält och i högtidlig
procession tågade fram till franska sändebudet. Den danske
rikshovmästaren höll ett längre tal, tackade medlaren och
uttalade den förhoppningen, att freden skulle bliva varaktig,
samt lyckönskade den unga drottningen till hennes
regeringstillträde. Axel Oxenstierna besvarade talet i artiga ordalag,
varefter kommissarierna togo varandra i hand och språkade
en kortare stund i all förtrolighet. Sedan återvände varje
lands representanter till sina tält. Bondfolk från både
Småland och Bleking hade samlat sig i nejden och gav under dans
och sång sin glädje tillkänna över att fred var sluten i Norden.

De anade säkerligen ej, hur betydelsefull denna fred var.
Men det gjorde de statsmän som ingått densamma. De visste,
att vågskålen i Norden nu hade sänkt sig till Sveriges förmån.

*



Ett lysande mottagande erhöll Axel Oxenstierna, när han
i spetsen för fredskommissarierna gjorde sitt intåg i
Stockholm. Den unga drottningen, som året förut tillträtt
regeringen, utnämnde honom i närvaro av de övriga riksråden
till greve av Södra Möre i Kalmar län med ett grevskap, som
innefattade ej mindre än elva socknar och lämnade en
årsinkomst av 200,000 riksdaler specie, vilket med hänsyn till
varuvärdets förändring skulle motsvara omkring 2½
millioner kronor i våra dagar. De ord av tacksamhet och erkänsla,
som drottningen vid detta högtidliga tillfälle riktade till sin
faders gamle vän, teckna på ett träffande sätt den store
rikskanslerns livsverk. »Såsom min käre herr fader», yttrade hon,
»haver varit en stor konung, vars like aldrig hos oss tillförne
varit haver och kanske härefter icke så snart kommer, så
haven I ock varit den där med råd och dåd hulpit honom i
hans stora planer, haft den äran att vara den store konungens
minister, så att det är ej lätt att säga, vilkendera som haver
varit lycksaligare, antingen I att hava haft en sådan herre
eller han att bliva tjänt av en sådan tjänare.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/3/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free