Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristina, Sveriges regerande drottning - Sociala strider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
däremot se folkets massa, anförd av ledare, som voro honom
osympatiska, rikta ett angrepp mot själva grundvalarna för
adelns ledande ställning i samhället, dess jordbesittning, och
söka »göra alla lika som svinefötter», det upprörde den gamle
aristokratens nedärvda sociala åsikter. De nya idéer, som
började röra sig inom samhällets breda lager, förmådde
han ej följa med. Man kan ej finna annat, än att den
gamle aristokraten betraktat allmogens klagomål som
utbrott av ett på det hela taget obefogat missnöje, och att
han ej förstod den fara, som hotade den svenske bondens
självständighet. »Det är det tragiska i världshistorien»,
yttrar Odhner på tal härom, »att även den störste, den
bäste, måste fullfölja ensidiga intressen och därvid själv
bidraga att framkalla den kris, som han ville ge sitt liv
för att hindra.»
Vid 1644 års riksdag gick emellertid makten att regera
över från den mäktige rikskanslern till den unga drottningen,
som då tillträdde styrelsen, och därmed kom spänningen
mellan stånden åter till utbrott. Mycket tyder på att den
sociala kris vi denna gång ha att göra med icke enbart är en
inre svensk fråga, utan att eggelser utgått från en mot Sverige
fientlig makt. Den dåvarande danske residenten — samme
man, som gjorde sig så illa känd genom att hjälpa
änkedrottningen på flykt — hade kommit till det resultatet, att det då
pågående kriget mellan Sverige och Danmark var ett verk av
den härskande svenska aristokratin. För att rädda
Danmarks skinn gällde det alltså att söka hetsa upp de ofrälse
stånden inot Sveriges ledande män. Till den ändan trycktes
och insmugglades vid riksdagen en mängd ströskrifter, vilkas
språk tydligt röjer deras danska ursprung. Där utmålas den
svenska aristokratins illfundiga krigslystnad som motsats
mot danske konungens menlöshet och fredskärlek. Och
varpå berodde väl de svenska stormännens omättliga begär
att anstifta krig? Jo först och främst riktade de sig själva
genom krigsbyte. Och vidare begagnade de sig av kriget
som förevändning för att utdela förläningar åt sina egna
och till rampris försälja kronohemman åt dem. Men
dessutom hade de indirekt den nyttan av kriget, att de kunde
låta till knektar utskriva sådana underhavande, som
visade sig trotsiga mot sina husbönder, och sålunda förkväva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
