Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristina, Sveriges regerande drottning - I hovets glans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sociala striderna. Högtidligheterna började den 17 oktober
med att hela ridderskapet och adeln till häst mötte
drottningen vid Jakobsdal, där hon gästat riksmarsken några
dagar, och ledsagade henne in till huvudstaden, där själva
kröningsakten försiggick den 20 oktober.
Klockan 12 den dagen satte sig en bländande praktfull
procession i rörelse från slottet till Storkyrkan. Först kommo
härolder, pukslagare med silverpukor och trumpetare,
blåsande i silvertrumpeter. Samtliga voro de klädda i gula eller
blå sammetsdräkter med Hennes Maj:ts guld- och
silverbroderade vapen på. Efter dem gingo tvenne hovmarskalkar
i spetsen för adelsmän från andra sidan Östersjön.
Föregångna av nya härolder, pukslagare och trumpetare, följde
sedan huvudmännen för de svenska och finska adliga ätterna,
alla mycket dyrbart klädda, med adelns talman,
lantmarskalken, i spetsen, bärande en silverstav som tecken på sin
värdighet. Därnäst kom riksmarskalken i en dyrbar hovvagn
samt riksråden i praktvagnar med betjäning i präktiga livréer
och efter dem de höga riksämbetsmännen i tvenne
sammetsklädda, guld- och silverbroderade vagnar med rik
förgyllning, den ena förspänd med sex mörkbruna, den andra med
sex pärlgrå springare. Rikskanslern Axel Oxenstierna bar
guldäpplet, riksskattmästaren Gabriel Oxenstierna
guldnyckeln, den gamle blinde riksmarsken Jakob de la Gardie
höll i sin hand det blottade rikssvärdet, och vid hans sida
satt riksdrotset Per Brahe med den kungliga kronan i sina
händer. Riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhielm var av
sjukdom hindrad att bära guldspiran, som i stället
anförtrotts åt fältmarskalken Gustav Horn.
Allt överglänstes dock av vad som nu kom: där satt
Sveriges regerande drottning i en ännu praktfullare vagn, dragen
av sex snövita, silverskodda springare med guldbroderade
röda sammetsschabrak samt skära och vita fjäderbuskar på
huvudena. Hon strålade i en klädning, som nästan helt och
hållet var täckt med guld, pärlor och ädelstenar. Efter
vagnen leddes hennes vackra vita livhäst, vars svans och man
nästan släpade på marken. Han bar en rikt guld- och
silverbroderad sadel, och kring de silverskodda hovarna
rasslade guldkedjor. — Men det skulle bli alldeles för långt att
vidare beskriva all den härlighet, som ytterligare utbredde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
