Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl X Gustav - Andra kriget mot Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han själv fått fred med Spanien, arbeta med större kraft
till Sveriges förmån i den europeiska politiken.
För att få skatter och utskrivningar beviljade till krigets
fortsättning sammankallade Karl Gustav ständerna till
Göteborg. På vägen dit mötte han i Hälsingborg Gustav Otto
Stenbock, och de ord, han då yttrade till sin trogne
medhjälpare, voro burna av en aning, att hans tid ej skulle bli
lång. »Låt nu se, lille man», så föllo hans förtroliga ord,
»att du bevisar min son samma trohet, som du bevisat
mig! Övergiv honom ej så länge du lever!»
Ej länge dröjde det, förrän konungens aning gick i
fullbordan. Knappt hade han anlänt till Göteborg, förrän han
angreps av »en hetsig feber, med häftig katarr och bröstvärk,
som hindrade andningen». Sjukdomen ville ej ge med sig. Men
läkarnes råd till konungen att spara sina krafter tjänade
ingenting till. Han log blott åt deras förmaningar. Arbete
var hans liv, och han hade alltför viktiga frågor om sig för
att kunna vara overksam. Men krafterna sjönko hastigt,
och det var tydligt, att snart skulle de vara slut. Med
frimodighet mötte Karl Gustav döden, som han så mången gång
på valplatsen sett i ögonen. De sista dagarna var
andnöden så svår, att han knappt kunde ligga utan tillbragte
mesta tiden sittande i sin stol framför brasan. Den 13
februari 1660 rycktes han bort från de betydelsefulla
uppgifter, som väntade honom, endast 37 år gammal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
