Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt folkkynne under stormaktstidens dagar - Ett hetlevrat släkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har förföljt dem och illa huserat i samma hus.» Så kunde det
gå till på Stockholms gator i nådenes år 1654.
Tidigt färdiga voro de, den tidens adliga hetsporrar. Så
berättar Ekeblad från våren 1653 följande: »Eljest måste
jag låta min käre farkär veta om ett gräl, som lille
Wachtmeisters son har haft med lille grev Anders Linnarsson, vilka
båda äro drottningens pager. Och i bollhuset hände då, att
Wachtmeisters son den andre för en bärenhüter[1] skällde.»
Då tar unga grev Anders till »sin lilla fuktel[2] och hugger den
andre 3 eller 4 streck över huvudet, dock utan sår.» Unga
Wachtmeister drar då »sin lilla plit», och de ryka ihop. »Om
icke några andra pager, som litet större voro, hade kommit
emellan, hade de kanske intet så skiljt sig åt. De bevisa
redan, att deras fäders courage i dem inrotat är.» — »Lille grev
Anders», Lennart Torstenssons son, som med tiden skulle
bli riksråd och hovrättspresident, var vid det tillfället en
pojke på tolv år.
Icke alltid var det värja och plit, som man grep till.
Ekeblad har också att berätta om ett »ståteligit örefilsslaktsmål»,
som på en begravning uppstod mellan riksjägmästaren och
landshövding Klas Stiernsköld. En annan gång har man
»druckit skräckeligen hos riksamiralen, där en hop krakeler
och trätor äro förefallne emellan de unga och de gamla
grevarne. Där har varit sådant larm, så att ingen i
sällskapet har varit, som icke har trätt med någon.»
En annan för tiden betecknande episod förtäljer ett av
Ekeblads brev från februari 1653: »Eljest går här ett rop —
dock vill jag hoppas, att det intet sant är —, att grev Göstav
Linnarsson skulle vara ihjälstucken av en ung furste av
Holstein, och det på sådant manér, att den fursten har kallat
honom en pappersgreve, däruppå grev Göstav har givit honom
en örefil; och strax haver den andra dragit sin värja och
därmed ränt honom tvärt igenom. Grev Göstavs hovmästare,
som heter Smidt, skall ock i samma tumult ha blivit
ihjälstucken. Med nästa post få vi höra, om det är sant.»
I samma brev, som Ekeblad berättar om slagsmålet mellan
unge Wachtmeister och Lennart Torstenssons son — det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
