Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Svenskt folkkynne under stormaktstidens dagar
- Ett hetlevrat släkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nu generalguvernören, som var ingen mindre än Erik Dahlberg,
att skyndsammast vidtaga anstalter för att »alle
fångehusen måtte bliva så lagade och inrättade, att man- och
kvinnfolken kunna sitta åtskilda och missdådare bättre och
säkrare förvaras».
*
Men ej blott den värdsliga rättvisan tog i med
hårdhandskarna; tung lade också kyrkan sin tuktande hand på dem
som felat. Ogier berättar, hurusom han i Linköping blev
vittne till att »en tydeligen mycket olycklig flicka, som
syndat mot sjätte budet, hade anbragts på en pall vid
ingången till kyrkan, synlig för hela församlingen, på det att
hennes blygsamhet riktigt måtte såras av allas blickar, och
fick ligga där ända från morgonstunden till middagstiden».
När man läser om »tidens ondska», får man dock ej
glömma, att då som nu det onda gör mer väsen av sig än det
goda. Den ärlige, den redbare och laglydige, honom
talar ingen om, men tjuven och mördaren, de bli ej
bortglömda i samtida aktstycken. Så är det än i dag, och så var det
för två och för tre århundraden sedan.
Klagorop över tidens ondska höjdes lika kraftigt då som nu.
Man läse t. ex. den »ärepredikan», som biskop Rothovius i Åbo
höll över den vid Lützen fallne konungen! I den olycka, som
därigenom drabbat Sveriges folk, ser predikanten ett straff
för detta folks syndiga leverne. »Här uppfylles», utropar han,
»landet med hor, boleri, äktenskapsbrott och skilsmässor.
Här bedrives övermåttan mycket tjuveri, så att en part med
all makt stjäl så mycket de kunna komma över. Här
försummas Guds ord och de högvördiga sakramenten. Mycken
hädelse, Guds namns missbruk med bannor och svordomar
höres, så att de icke kunna nämna en mening, med mindre
en ed måste följa med. Och när man talar häremot, så
förnimmer man, att det går dem slätt intet till hjärtat.»
Litteratur:
Samfundet S:t Eriks årsbok för 1905, 1908 och 1911;
kr. 5:— för varje häfte.
Arvid Ulrich, Livssaker ock dödsfångar, bödlar ock
avrättningar (Svenska landsmål och svenskt folkliv
för år 1909; häft. kr. 5:25).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0040.html
