Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt folkkynne under stormaktstidens dagar - Några utlänningars intryck av stormaktstidens Sverige och dess folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berättar resenären: »Husen äro gamla och fula, alla av trä,
såsom vanligast är i detta land.»
Ehuru de resandes vagnar brukade stå ute under natten
och flerstädes en mängd folk strömmade till för att se på
främlingarna, kom ingenting bort. »Tjuvnad är så sällsynt»,
skriver han, »att på hela resan ej mer än ett solglas saknades;
och ehuru en gång den järnkoffert, vari penningarna
förvarades, gick sönder och flera mynt ramlade ut, förkom dock
icke ett enda, utan var och en lämnade tillbaka, vad han
hittat.»
På färden genom Tivedens mörka skogar togo engelsmännen
nattkvarter hos en präst, vilken bodde i »ett eländigt hus
och befann sig i en rätt ömklig belägenhet. Oaktat den
stränga kölden gingo barnen omkring i bara linnet, och
hustrun hade ej heller stort mer på sig.»
Beträffande obehagen under resan gör Whitelocke den
reflexionen, att »många av sällskapet, vilka förut bevistat flera
fälttåg och ej voro ovana vid faror och besvärligheter, dock
funno de vedermödor, som de utstått under denna färd,
oändligt mycket värre.»
Den 20 december, efter tre veckors resa, anlände
Whitelocke till Uppsala.
Den ansedde nederländske köpmannen Usselincx,
grundaren av Söderkompaniet, skildrar Sverige och dess folk sålunda:
»Detta rike har många fördelar framför andra länder med sina
hamnar, trävirke, födoämnen, koppar, järn, stål, tjära och
krigsförnödenheter. Invånarne här i landet äro ett hårt folk,
som kan fördraga köld och hetta, äro läraktiga, behändiga,
käcka. Därtill äro de sin överhet lydige och föga benägne
till uppror. På förnuft och klokhet hava de ingen brist, ty
man ser bönderna kunna allehanda hantverk. De timra,
snickra, smida, baka, brygga, väva, färga, sömma skor och
kläder m. m., därmed de alla andra nationer uti Europa
överlägsne äro, då uti andra land nästan ingen skulle understå
sig att lägga hand vid något hantverk, som han icke hade
lärt. Somliga äro av den meningen, att denna nation skall
vara omåttlig i mat och dryck såsom ock till lättja
begiven.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
