Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt folkkynne under stormaktstidens dagar - »För eld och brand bevare Gud båd’ stad och land!» - Sjukdomar och läkemedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillkänna »genom rop och klappning på portarne», dels
underrätta gardesvakten, »så att trumman går».
I olika delar av staden inrättades spruthus, inalles fyra, där
man förvarade sprutor, brandhakar, brandyxor, brandsegel,
läderämbar m. m. Dessutom ålades varje husvärd att vara
försedd med liknande brandattiralj samt med vattentunnor
i husen och på taken.
»När någon vådeld uppkommer», heter det, »då skall
husvärden, hos vilken den opptändes, vara förpliktad straxt låta
genom anskri nästa grannarne tillkänna giva, vilka genast
skola vara skyldige honom troligit och flitigt bistånd göra,
att elden förr, än han överhand tager, kunde dämpas och
släckas.» Sedan voro alla i samma kvarter boende skyldiga
att, försedda med brandredskap, »straxt till elden sig
förfoga» för att under brand- och rotmästares ledning »göra sin
högsta flit eldsvådan att förhindra, dämpa och alldeles
utsläcka» samt rädda vad räddas kunde. Därtill skulle, genast
det klämtades eller slogs på trumma, alla stadens åkare köra
fram allt vad tygen höllo med vattentunnor till eldhärden.
Även murare och timmermän voro skyldige att komma
tillstädes, likaså dragare, bryggare och bagare, som hade att
sköta sprutorna och langa vatten. Även flottans manskap
räknade man på. Icke förty hände det flera gånger, att hela
stadsdelar brunno ned.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
