Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den blyge ynglingen, som blev envåldshärskare - Karl XI:s barndom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den håller sig dock inom vissa gränser. Då den ansätter honom,
ropar han högt, förivrar sig, okvädar lakejer, pager och alla,
som äro i närheten. Det tillfälle, då han mest förgått sig, var
då han en gång under rusets inflytande drog värjan mot en
officer vid sitt garde, vilken yttrat sig högst närgånget mot
honom. Detta inträffade förlidet år på Öland. Han har inga
sinnliga böjelser, och om han förfallit till någon utsvävning,
så har han därvid blivit lockad av andra — man talar om en
äldre kammarfru hos drottningen, som uppenbarligen
förlett honom. Han berusar sig någon gång, men det har icke
blivit till last. Därvid gör han dock inga dårskaper, och
endast sällan råkar han i vredesmod. Vanligtvis brukar han
vara vid gott lynne, skratta och knuffas.»
Under den resa, som Karl XI gjorde genom Dalarne och
flere andra landskap år 1673, visade sig den adertonårige
konungen i Mora »så lustig, att Hans Maj:t själv har dansat
daledansen med dalekullorne, vilket av allmogen med särdeles
hugnad ihågkommes», såsom det heter i en samtida »relation»
om Hans Maj:ts resa. Och under den middagsmåltid, varmed
konungen undfägnades av landshövdingen i Falun, och som
ackompanjerades av kanonskott, muskötsalvor och musik
av trumpeter med pukor, var Hans Maj:t så upprymd, att
han »själv ofta sig med pukslående förlustade jämte
musikanterne». Och därefter deltog han med liv och lust i dansen
till långt in på natten. Men så heter det också i vår berättelse,
att »den andre dagen därefter, som var den 7 februari, blev
Hans Maj:t hemma i sitt kvarter».
Masar och kullor hade också gjort vad de kunde för att ge
en festlig prägel åt konungens besök i deras landsända. Under
festen hos landshövdingen »blevo också en hop med dalkarlar
och kullor admitterade,[1] som med svingande och dansande
glädjen också hjälpte till att föröka, såsom ock tre stycken
bergsgesäller, vilka i lika måtto läto höra sina tyska
bergevisor eller rimor, så att uti vart rum var en särdeles musique.
Härvid infunno sig en mäkta stor hop åskådare ur staden
och Bergslagen, vilka till en del, när dem för trängsels skull
ej tilläts bliva i salen, åter sökte att inkomma igenom fönstren,
vid vilket tillfälle en person stupade mitt uti ett kylfat, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
