Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den blyge ynglingen, som blev envåldshärskare
- Karl XI:s barndom
- Sverige invecklas åter i krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej ett ögonblick på att de gjorde det bra. Den som hade mest
att säga hos honom var hans fasters gemål, Magnus Gabriel
De la Gardie, för vilken han alltsedan barndomen hyst
mycken tillgivenhet och respekt. Så småningom började Karl
emellertid övervinna sin blyghet och själv gripa in i styrelsen,
och sakta men säkert drog han allt flera ärenden under sitt
avgörande.
Litteratur:
Knut Geijer, Bidrag till historien om konung Carl
XI:s uppfostran.
Sverige invecklas åter i krig.
PÅ sommaren 1672 ryckte en väldig fransk här in i
Holland och bröt ned allt motstånd i sin väg. Den lilla
republiken syntes räddningslöst förlorad. Men nu
ådagalade de fosterlandsälskande holländarne ett mod, som
slog världen med häpnad. Man öppnade fördämningarna mot
havet, så att en stor del av landet sattes under vatten, och
fienden måste draga sig tillbaka. Under tiden drev Hollands
kloke och energiske ståthållare, Wilhelm III, politiska
underhandlingar, som ledde till att ett stort förbund bildades mot
den ärelystne monark, som nu stört den europeiska
jämvikten. De förnämsta medlemmarna i detta förbund voro tyske
kejsaren, Brandenburg och Spanien. Det började se hotande
ut för Frankrike och dess bundsförvant.
Icke förty var svenska regeringen under De la Gardies
ledning kortsynt och övermodig nog att visa ifrån sig den
hand, som Danmark räckte till förbund. Detta lands politik
leddes nu av rikskanslern Peder Griffenfeldt, en vidsynt
statsman, som ville förena de skandinaviska rikena till ett
starkt förbund och därigenom göra dem oberoende av andra
makter. Men genom Sveriges avvisande hållning drevs
Danmark i stället över i dess fienders läger.
I samma mån som Frankrikes ställning försämrades, växte
Ludvig XIV:s iver att draga in sin bundsförvant i kriget.
Hans sändebud i Stockholm lockade med löften om ökade
subsidier, ifall Sverige förstärkte sina stridskrafter i
Tyskland, och samtidigt flödade franska penninggåvor över de
svenska rådsherrarne, främst De la Gardie och Wrangel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0152.html
