Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den blyge ynglingen, som blev envåldshärskare
- Kriget med Danmark 1675—1679
- Fred!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Samlingar utgifna för de skånska landskapens
historiska och arkeologiska förening af Martin Weibull
1874—1880; häft. kr. 15:—.
Skånska samlingar 1891—1895, utg. af Martin
Weibull; häft. kr. 12:—.
Fred!
KRIGET med Brandenburg hade gått olyckligt.
Utgången hade ju ej kunnat bli annan, då Sveriges
stridskrafter i de tyska besittningarna voro lämnade åt sitt
öde till följd av svenska flottans misslyckade uppträdande.
Icke förty hade dessa fåtaliga trupper, 6,000 man, dåligt
utrustade och med illa försedda fästningar att stödja sig på,
anförda av den snillrike Otto Vilhelm Königsmarck,
förmått att under tre års fälttåg med beundransvärd seghet
och under vackra tapperhetsprov hålla sig kvar vid sjökanten,
ehuru de hade emot sig en koalition, som kunde bjuda dem
spetsen med 50,000 man.
Nu skulle det emellertid bli fred, och Ludvig XIV, som
besegrat alla sina fiender, fordrade, att hans bundsförvant
skulle återfå allt, vad detta rike för hans skull förlorat. Annars
hotade han både Danmark och Brandenburg med krig. Han
behövde nämligen ett starkt Sverige i norra Europa, och han
stod också i verklig tacksamhetsskuld till sin bundsförvant,
vars trupper i Tyskland hade givit hans egna arméer luft
genom att binda en stor del av fiendernas bästa stridskrafter.
Slutligen tvang han också Brandenburg att återlämna nästan
alla sina erövringar. Kurfursten fick behålla blott Sveriges
pommerska besittningar öster om Oder, och ej hela detta
område heller, ty städerna Damm och Gollnow stannade i
svensk ägo.
Men uppgörelsen gjordes från Ludvig XIV:s sida med en
för Sveriges värdighet stötande nonchalans. Å egna och
Sveriges vägnar slöt han nämligen fred med Brandenburg i den
franska staden Saint-Germain år 1679 utan att något
svenskt sändebud däri deltog. Karl XI skall ha blivit
sjuk av harm över denna förödmjukelse, och han glömde
den aldrig.
Fredsunderhandlingarna med Danmark tog han själv i sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0181.html
