Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En konung som samhällsomstörtare - Den märkligaste riksdagen under vår stormaktstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sparre och sade: ’Vi kunna ock gå upp till konungen’,
gåendes tillika med någre flere fort åt dörren.
Men herr Hans Wachtmeister och de andre, som voro av
hans mening, vände åter om och satte sig; men herr Per Sparre,
översten greve Karl Oxenstierna, greve Fredrik Stenbock,
herr amiral Horn med flere gingo fort av riddarehusets store
sal upp till slottet. Och befallte herr lantmarskalken
sekreteraren att gå efter herr rikstygmästaren och de andre och bedja
dem komma tillbakas, det ock sekreteraren gjorde. Men de
ursäktade sig att gå tillbakas utan gingo således fort till slottet.
Därefter bad herr lantmarskalken, att klasserne ville sätta
sig, och att ridderskapet och adelen ville anse riksens välfärd,
förena sig och låta saken komma till slut. Och efter såsom
genom votering så vida kommet vore, bad herr
lantmarskalken, att ridderskapet och adelen ville vidare överlägga
om sättet för reduktionens utförande, på det intet en
och annan måtte sedan säja, att de hade förhastat sig.
Varuppå svarade översten herr Örneklou, att ingen tvivel
vore, sedan klasserne således hade förent sig(!), att ju
reduktion skall gå för sig; men om sättet måste vidare överläggas.»
Reduktionens anhängare påstodo alltså, att första klassen
nedlagt sin röst och hänskjutit saken till konungen.
Slutligen beslöts, att ett utskott skulle föreslå sättet för
reduktionens utförande, varefter adeln valde
utskottsledamöter.
Stunden var kommen för själva brytningen i en stor
samhällskamp, som pågått mer än en mansålder. För den starka
påfrestningen av alla samlade jäsningsämnen hade de laga
formerna brustit. Nu gällde inga rättsanspråk. Den
starkaste, den mest handlingskraftige blev segrare. De följande
dagarna gjordes visserligen flera försök att uppriva beslutet
såsom olagligt och fattat under »stor konfusion», men förgäves.
De herrar av första klassen, som under Per Sparres ledning
tågat upp till slottet, blevo ej mottagna, eftersom de icke
anfördes av lantmarskalken. Men dagen därpå fingo de under
hans ledning företräde inför konungen. Deras mod att
protestera hade dock nu gått av dem, och de hänsköto beskedligt
allt till Kungl Maj:ts avgörande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
