Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Envåldskonungen i arbete - Ny kraft i riksstyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det första kunne Vi intet inbilla Oss, emedan I därutav
intet kunnen draga någon vinst eller fördel, den I eljest
ären begivne mäkta att eftersträva. Det andra se Vi icke
heller kunna Eder gagna, emedan I då haden bort avse den
tiden,[1] att I kunnat få en god sak till att förfäkta. Det sista
måste alltså vara rätta orsaken, och torde på det sättet Eder
för svårt falla länge ett sådant besvärligit ämbete att
förträda, som Eder är anförtrott.
Vi sluta härmed, viljande Eder därhos hava nådeligen
förmant att rätta Edert uppförande.»
Men Karl kunde också i erkännsamma, om ock knappa
ordalag uttrycka sin tacksamhet. Så skrev han en gång till
Ascheberg: »Det lilla, som jag i detta krig lärt, har jag Herr
fältmarskalken att tacka för; och så länge jag lever, skall jag
veta erkänna det.»
Att detta icke var tomma fraser bestyrkes genom ett
brev från Karl till hans förtrogne, fältmarskalken och
riksrådet Nils Bielke, vari det heter: »Det är mig av allt mitt
hjärta okärt till förnimma, det Herr konglig rådet haver
funnit min goda och trogna gubbe herr konglig rådet greve
Ascheberg uti ett så sjukligt tillstånd. Gud hjälpe honom
igen till hälsan, för jag kan försäkra Herr konglig rådet,
det jag honom så älskar, som han vore min far. För allt det
lilla, jag i krigsväsendet lärt, haver jag honom att tacka före.»
I ett brev från år 1679 till samme man uttrycker
konungen först och främst sin glädje över att Bielke blivit
återställd från en sjukdom, som oroat konungen, och uttalar
sedan följande erkännsamma ord: »Det haver mycket
hugnat mig, att rekryterna utav mitt livregemente skola
se så väl ut, vilket jag allena tillskriver Eder stora flit
och osparda möda, för vilken jag Eder icke nogsamt tacka
kan, och jag skall veta det vid alla lägenheter till att emot
Eder erkänna igen.» — I liknande ordalag betygar konungen
flera gånger den trogne medhjälparen sin tacksamhet.
När Bielke sedan går i österrikisk krigstjänst och utmärker
sig i kriget mot turkarne, deltager Karl livligt i hans glädje,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
