306 (Svenska folkets underbara öden / IV. Karl XI:s och Karl XII:s tid)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvenne trofasta kulturarbetare - Jesper Svedberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Herrans uppenbarelse» härom betraktade han en dröm,
som han hade kort före sin utnämning. Om den berättar
han själv: »Jag ligger i min söta sömn om nattetid, och det
ännu förr än jag visste utav, att jag skulle bliva biskop i
Skara eller någon fullmakt var kommen. I sömnen kommer
mig före, huru jag möter biskopen i Skara, doktor Per
Rudbeck, som åker i en vagn. Han stiger ur sin vagn och
övertalar mig att sätta mig däruti. När jag hade åkt ett stycke
vägs, syntes eller tycktes mig satan komma till mig åt
vagnen med spjut och ville mig i sin grymhet alldeles mörda.
Jag begynner läsa:

’Vår fiende ifrå oss driv,
och Du med friden när oss bliv!’

Och när jag intet kom på de följande orden, giver den
fule ut ett väldigt skrattlöje. Varav jag vaknar. Och som
jag därav var alldeles förstörd och kommen ifrån min goda
sömn, stiger jag upp och går på golvet och gudar[1] mig en
stund. Går så åter i säng.

Jag var intet väl insomnad, förr än samma syn och väsende
kommer mig svårare före. Jag knäpper mina händer
tillsammans och sjunger igen:

’Vår fiende ifrå oss driv,
och Du med friden när oss bliv!’

Och som jag ännu ej kunde komma på de följande orden,
giver han åter ut ett väldigt styggt skrattlöje, att jag kommer
ifrån min goda nattero alldeles. Jag stiger upp igen och
gudar mig såsom förr men går i säng igen. Och vid jag åter
var insomnad tredje resan, kommer mig satans väsende
gruveligare före, huru han ville mörda mig i vagnen. Jag
sjunger samma vers i sängen. När följande ord ännu intet
ville falla mig in, giver han ut ett ganska starkt och vilt
skrattlöje, starkare än förr, att jag alldeles kommer ur
sömnen. Stiger så upp och faller på knä och läser ’Vaka över
oss’ och sjunger ’På Dig hoppas jag, o Herre kär’, och något
av ’Vår Gud är oss en väldig borg’ och ’Den som under Hans

[1] Tänker andäktiga tankar.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sfubon/4/0308.html

		Svenska folkets underbara öden / IV. Karl XI:s och Karl XII:s tid / 306 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|