- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IV. Karl XI:s och Karl XII:s tid /
310

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvenne trofasta kulturarbetare - Jesper Svedberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

talade utan allenast kl. 11 till 12 om middagen och kl. 6
till 7 om aftonen. Då fick hon sin hörsel och sitt mål igen
med underliga åthävor och mycken vånda, då hon ock talade
beskedliga, förnufteliga, gudeliga och med många
förmaningar till förtröstan på Gud, till Guds ords gudeliga
betraktande och till gudfruktigt leverne, så framt oss skall
vederfaras den nåd, som Gud oss ämnat haver.»

Till ytterligare bestyrkande av att den yttersta dagen
var nära anförde han i samma predikan, att en ko på
Gotland fött en kalv med fontange på sitt huvud, »en sådan
huvudbonad, som våra granna kvinnor om vintern bruka»,
över en halv aln hög. »Djuret», fortsätter han, »råmade och
hade sig ynkeliga, att det hördes vida ikring dit ock mycket
folk församlades och med stor förundran det besåg. När
vi präster där på icke ivrigt predika, utan äro stumma hundar,
då vill Gud låta sådana oskäliga djur där på predika.»

*



Ett ämne, som Svedberg också gjorde till föremål för
predikningar och gudliga betraktelser, var »Pigan Esther
Jönsdotters långvarige fastande». Om denna på sin tid så berömda
svältkonstnär finns en hel litteratur, författad av
framstående samtida män. Ester Jönsdotter var i tjänst hos en
mjölnare i Åby socken, tre mil från Malmö. Enligt egen
uppgift hade hon i januari 1703, då hon var 21 år gammal, i
kyrkan åhört en predikan om de lidanden, som Guds barn hava
att utstå i denna världen, och därvid »hade henne en sällsam
gråt och ängslan uppå kommit».

Dagen därpå följde hon med sin husbonde till Malmö men
överfölls i vinterkölden av svåra rysningar och stark
huvudvärk. Följande dag var hon så medtagen, att hon måste
köras hem. Det tycktes henne nu, som om en främmande
hand stack en isklimp, stor som ett ägg, ned vid halsen på
henne. Denna isklimp förorsakade henne icke allenast en
stor »alteration i kroppen» utan hade ock den verkan, att
hon fick leda vid all slags mat. Därav blev hon så matt,
att hon ständigt måste ligga till sängs, och i detta
svaghetstillstånd började hon se syner. Varje natt visade sig för henne
en stjärna, som uppfyllde hela kammaren med sitt sken,
»ej annorlunda än hade det varit den klaraste dag».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free