Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Envåldshärskarens familjeliv - Den stora slottsbranden 1697
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vad hade då hans kamrat haft för sig under tiden? Vid
första förhöret led han av höggradig minnesslöhet och svarade
på varenda fråga: »Det minnes jag inte.» Småningom
uppfriskades dock hans minne, och han klämde ur sig en bekännelse,
att sedan kamraten skickats bort, hade han också lomat av
från sin post. Han hade gått ned till brandmästarens
kammare och därifrån slunkit in i hovfruntimrets kök, där han,
som det sades, »varit van att middagstiden gå och snugga.
Och rätt som han stod där vid tallrikarna, fingo de se röken;
och löper han då bort.»
Således hade vårdlösheten gått så långt, att ingendera
av de båda knektar, som hade vakt på vinden över rikssalen,
fanns på sin post, när elden bröt ut.
Till råga på olyckan voro brandredskapen förvarade just
på rikssalsvinden och därför omöjliga att komma åt, när
eldsvådan upptäcktes. Denna omständighet gav näring åt
misstankarna, att mordbrand förelåg. Men å andra sidan
framgick av slottsmurmästarens vittnesmål, att den
skorstenspipa, som ledde från brandmästarens rum, »varit ganska
elak, så att röken har gått ut igenom densamma vid taket
mellan panelningen och bjälklaget». Brandmästaren hade
också vid tiden för olyckan haft eld uppgjord i sitt rum. Det
fanns även möjlighet för att gnistor från någon skorsten
kunnat utifrån komma in under taket, ty koppartäckningen
var söndrig på flere ställen, så att trävirket låg blottat.
Av den fortsatta rannsakningen framgick, att brandmästaren
brukade använda vaktknektarne mitt under deras
vakttjänstgöring till att hämta mat och andra förnödenheter
för hans hushåll. En av dem omtalade, att när de hade
vakt på vinden, kunde brandmästaren komma och ropa till
dem: »Vad tusan gör ni däruppe? Taket måtte väl stå er
förutan. Ni måste hjälpa mig, ty jag har ingen piga!» När
knektarne tillspordes, varför de icke anmält detta för
vederbörande, svarade de, att brandmästaren i sådant fall givit
dem »käppslängar» eller hotat att avskeda dem.
En annan anmärkning, som gjordes mot brandmästaren,
var, att han sålde öl och brännvin uppe i sin kammare,
ehuru sådant var uttryckligen förbjudet. Några supgillen
lära dock ej ha förekommit. Vittnena intygade, att de icke
sett någon »röka tobak och fylla sig däruppe». Men det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>