Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trollpackor och avgudadyrkare - Efterdyningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Johanna förnekade ej, vad som berättades om hennes
konversation med korpralen, men försvarade sig med att
»Korporalen sputade tobaksrök på henne och brukte en galen
mund»; och om hon därför »med galenskap kan hava svarat
honom, mente hon intet därmed, ej heller har hon gjort
eller kunnat gjort honom någon skada».
Under rättsförhandlingarna framkom, att det rådde
gammal ovänskap mellan Truls Nilsons familj och gumman
Johannas dotter Boel, som var gift med Simon murare.
Bemälta Boel skulle en gång enligt vittnens intyg ha slagit
hjulmakaren för bröstet, så att han blev liggande allvarligt
sjuk, samt hotat både honom och hans hustru med att de
»skulle få en olycka», vilket ju var så gott som bevis på
att även hon var en trollkona. Måhända var det för resten
hon, som kastat in »knutan» i hjulmakarens gård. Det
såg nästan så ut, för Truls Nilsons hustru hade hört av en
grannhustru, att något förr än knutan hittades hade Boel
kommit in hos denna kvinna och sagt, »att hon ville gå in till
Truls Nilses och hämta 3 ting, nämligen ett kvasteskaft,
någon kål och en brunnkrok». Härtill nekade emellertid Boel
»högeligen och med svåra eder» och bedyrade, det hon varken
denne knutan kastat eller kasta låtit, ej heller därav vet
eller kan med något trolleri».
Då vittnades och betygades av en kvinna, att en gång hade
hon hört Boel träta med sin moder och yttra: »Tvi dig, din
trollhäx, du var värd att ligga på en eld.» Men Boel bedyrade,
att det var inte heller sant.
Likaledes förnekade Johannas andra dotter, Kristina, en
mängd kvinnors påståenden, att hon ofta skällt sin mor för
trollhäxa och sagt: »Allt det du har, det har du häxat dig till.»
Det var emellertid ej därmed slut på anklagelserna. En
annan paltekvinna, »en sjuklig hustru, inkom för rätten
klageligen andragandes», att hon för bortåt två år sedan
mött gumman Johanna på kyrkogården, varefter de råkat i
en ordväxling, som slutade med att konkurrenten »fattade
henne med armarna om livet, varefter de skildes åt». Tretton
veckor därefter hade hon mött Johanna på en spång, »och
straxt därpå blev hon sjuk i hela sin kropp, och ännu voro
likasom myror i hennes kropp». Nu misstänkte hon
naturligtvis sin konkurrent för att ha vållat sjukdomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
