Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- En märkesman som läkare, skald och romanförfattare
- Urban Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Den lille vattuprovaren» upplysa allmänheten om
»åtskillnaden emellan uppriktiga och falska mineralbrunnar»; och
sedan ett offentligt försök med de olika vattnen anställts
inför rådet och Stockholms magistrat, blevo Hjärnes
konkurrenter »med skammen beståndande».
* *
*
Den svärmiske yngling, som diktat Stratonice och
Rosimunda, hade småningom utvecklat sig till en skarpsynt
forskare inom verklighetens värld med blicken inriktad på
det, som kunde bli för mänskligheten nyttigt. Redan som
student hade Hjärne under en utflykt till Falu gruva inhämtat
de första grunderna av bergsvetenskapen och kemin, »som
jag», säger han, »för alla studier i världen högst skattat».
Under sina utrikes resor utbildade han sig ytterligare på
dessa områden. Genom sina arbeten inom kemin kan han
betecknas som denna vetenskaps grundläggare i vårt land.
Han inrättade också i Stockholm ett offentligt kemiskt
laboratorium, där han gjorde en hel rad betydelsefulla
upptäckter. Det är samma laboratorium, från vilket sedan en
Scheeles, en Bergmans, en Berzelii rykte gått ut över världen.
Även Hjärnes namn var högt skattat bland utländska
vetenskapsmän. Ett bevis därpå är, att han, sonen av det
avlägsna landet i Norden, fick en latinsk avhandling om
några märkvärdigheter hos sjön Vättern införd i den
ansedda engelska vetenskapsakademin Royal societys
handlingar.
År 1675 anställdes Hjärne som e. o. assessor i bergskollegium,
där han nära fyrtio år senare blev vice-president och Fabian
Wredes närmaste man. Han var den förste, som gjorde de
svenska bergverken till föremål för ett verkligt studium.
Under vidsträckta resor lärde han känna Sveriges metalliska
tillgångar och införde förbättrade brytningsmetoder, och
faktiskt var det han, som en längre tid ledde den svenska
gruvdriften. I sin populära skrift »Bergslykta» meddelade han
lättfattliga men på samma gång vederhäftiga upplysningar
om gruvdrift och metallers smältning, till stort gagn för
menige man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0474.html
