Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kung Karl, den unga hjälte - Vid stormens utbrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var blott ett drag av den genomgående brist på initiativ, som
kännetecknat den svenska utrikespolitiken allt sedan Johan
Gyllenstiernas bortgång. Men det var ett försummat tillfälle
av olycksdiger innebörd. En handlingskraftig politik skulle
den gången ha kunnat bespara vårt folk stora framtida olyckor.
Målet för Augusts politik mot Sverige var närmast att
åter förena Livland med Polen. Han eggade i sin tur
Rysslands tsar, Peter I, att angripa Sverige. Peter är en av
världshistoriens märkligaste personer. Han förkroppsligar
i sig det ryska folkets förtjänster liksom dess fel: å ena sidan
ihärdig strävan mot ett mål, som aldrig släppes ur sikte, hur
många motigheter som än stöta till, å andra sidan måttlösa
lidelser, som riva ned vad förståndet planlagt. Han var
godmodig som den äkta ryssen men oberäknelig som han,
med plötsliga anfall av våldsamhet eller melankoli. Under
rusets inflytande — och det var ingen sällsynthet — kunde
han bli som ett rasande vilddjur, farlig för sina bästa
vänners liv och lemmar, där han mäkta vårdslöst handskades
med sin värja. När han omsider nyktrade till, visade han sig
gränslöst ångerfull och försökte gottgöra vad han brutit.
Och så var allt bra igen — efter rysk måttstock. Ett
människoliv var för honom inte mycket värt, och han synes rentav
ha funnit nöje i att utöva bödelsyrket. »Det är med ryssen
som med stockfisken: han behöver klappas ofta för att bli
bra», brukade han yttra, och denna regel tillämpade han
nitiskt med sin tjocka knölpåk. Ett barbariskt nöje fann han
också i att dra ut tänder på folk, vare sig de hade tandvärk eller inte.
Peter satte nu in sin obändiga kraft på att till en
västerländsk stat ombilda det ohyfsade, asiatiska »Riket
Moscovien», vilket i västra Europa denna tid brukade
sammanställas med Kina och Abessinien. Den store franske
författaren Voltaire har sagt om honom, att han ville »slå upp ett
fönster åt Europa till». Driven av ungdomlig vetgirighet och
omättlig nyfikenhet, gjorde han ett par års resor i
västerlandet, varunder han med stort intresse studerade det myckna
nya, han här fick se, och i sin tur blev föremål för intresserade
studier vid furstehoven: »En vilde, men en älskvärd vilde,
ja en högst märklig man», blev omdömet om den kraftfulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
