Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Alt-Ranstädt till Perevolotjna - Från ryska gränsen till Pultava
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmådde. Karls hot var nog ej avsett annat än att skrämma;
och ej heller var det så allvarligt menat, när han gick och
smågnolade för sig själv: »Lilla Veprik, lilla Veprik, din
kommendant skall hänga.»
Emellertid gav han befallning att storma staden. Då
mötte svenskarne ett oväntat kraftigt motstånd, och
företaget kostade dem alltför stora förluster i förhållande till
fästningens betydelse. Uppgifterna växla mellan 200 och 400
dödade, och särskilt sorgligt var, att så många framstående
män av befälet måste sätta livet till »för ett så lumpet och
liderligt näste», såsom Jöran Nordberg kallar staden. Det
var, klagar Cederhielm, »eliten och gräddan av officerarne»,
som stupade här. Bland dem voro flere »förträfflige ämnen
till goda generaler».
I den svenska hären rådde en dyster stämning över den
förlust, som den »lilla kåken» Veprik vållat. Om Karl XII:s
sinnesstämning vittnar följande yttrande av Piper till
Gyllenkrok: »Konungen är mycket i sitt sinne bedrövad över den
olyckeliga Vepriks action», och Piper tillade, att konungen
»lär härefter se sig bättre före». Därvid måste emellertid
beaktas, att erövringen av Veprik ej var ett isolerat företag
utan det första ledet i framryckningen mot de ryska
ställningarna i Psiol-linjen. På ryska sidan har man också
betraktat kampen om fästet ur denna synpunkt.
Karl XII:s avsteg från den försiktiga taktik, som han
hittills så gott som alltid följt, hade gett så nedslående resultat,
att han ej vidare ville utsätta sig för risken att sålunda
decimera sin genom köldens härjningar försvagade armé utan
beslöt uppge framryckningen längs Psiol-linjen.
Men på ryska sidan kände man alltför väl sin motståndare
för att tro, att han därmed avstått från offensiven. Man
räknade nu ut, att han i stället skulle försöka ett
framryckande över Vorskla, mot Charkov, där han skulle
komma in på stora vägen till Kursk. Ryssarne förlade därför
betydande rytteristyrkor öster om Vorskla. De skulle också
snart få mäta sig med karolinerna. Med våldsam kraft
kastade sig Karl över dem och vräkte dem undan från den ena
ställningen till den andra. Det svenska kavalleriets
duglighet — särskilt drabanternas dödsföraktande mod —
bestod här ett av sina stoltaste prov i kamp mot en flere gånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>