Svenska folkets underbara öden / IV. Karl XI:s och Karl XII:s tid / 745 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Alt-Ranstädt till Perevolotjna - Kapitulationen vid Perevolotjna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Creutz påpekade då förhållandet för konungen, som
uppmanade honom att »söka bekvämligare ställe». Efter ytterligare
samråd med Lewenhaupt bestämde sig generalen för att
tidigt påföljande morgon återvända till Kischenka och söka
rädda armén över Vorskla.

Vadstället vid Kischenka. En vagn kör genom vadet. Vattenhöjden är på de djupaste ställena vanligen 4 dm. Bottnen är av sand.

Under tiden inträffar emellertid en ödesdiger förändring i
situationen. Lewenhaupt, understödd av flere personer i
Karls omgivning, vänder sig till konungen med bevekande
föreställningar, att han bör sätta sin egen dyrbara person i
säkerhet genom att låta föra sig över Dnjepr. I början vägrar
Karl bestämt att överge sina karoliner. Otåligt skjuter han
Lewenhaupt åt sidan, sägande: »Generalen vet intet vad han
säger. Jag haver långt andre och viktigare saker att tänka
uppå.» Lewenhaupt genmäler: »Nej, allernådigste Herre,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>