Svenska folkets underbara öden / IV. Karl XI:s och Karl XII:s tid / 747 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Alt-Ranstädt till Perevolotjna - Kapitulationen vid Perevolotjna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Allernådigste Herre, Eders Maj:t vet, att jag alltid haver
varit en trogen tjänare, gjort Eders Maj:t åtskillige gode och
trogne tjänster samt aldrig fruktat för att utsätta mig för
fara till Eders Maj:ts tjänst, det jag ock nu gör mer än någon
gång förr. Jag är en fattig karl och haver en fattig hustru
och barn; kommer mig något vid, så laga, allernådigste Herre,
att icke min fattiga hustru och barn, för mine trogne tjänster,
efter min död måge gå med tiggarstaven.» — »Det skall ske
som I begären», svarade konungen.

Byn Perevolotjna.

Den sista order, konungen gav åt sin armé, innehöll, att
den i daggryningen skulle hålla sig färdig att marschera till
ett övergångsställe över Vorskla. Därför finge intet
regemente inlåta sig på något försök att övergå Dnjepr. Tyvärr
företog emellertid Creutz på samma gång en åtgärd, stridande
mot denna order: han medgav överstelöjtnanten vid
Livdragonerna att låta sitt folk göra ett försök att taga sig över

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>