Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- En livsglädjens sångare
- Johan Runius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Johan Runius.
EN SLARV, en ärkeslarv, men en snäll slarv var Johan
Runius, den främste skalden bland den karolinska
livsglädjens förkunnare. Hans far, som var prost i
Västergötland, fick vitsordet: »Herr Arvid i Larv är en slarv.» Men
kanske var betyget något för strängt, eftersom det var den
bistre rikshushållaren, konung Karl XI i egen hög person, som
utfärdade det. Säkert är emellertid, att sonen var, som en
hans levnadstecknare säger, »en urtyp på svensk likgiltighet
för denna världens goda, en frikostig slösare med stora och
rika pund, obekymrad om sin timliga framgång». Hans
studier i Uppsala buro aldrig frukt i någon akademisk
examen. Och det sörjde han nog inte över. Man hör honom
blott uttala en stilla undran över
»att Gud, en riker far,
skall ha så arma barn».
På »ärans trappa», varom en av hans dikter handlar, kom
han aldrig högre än därhän att i generalguvernören greve
Nils Strömbergs hus få sitt levebröd såsom ett mellanting
mellan »sekreterare», informator och rolighetsminister. Där
hade han sitt tillhåll intill döddagar, och med den lotten
var han förnöjd. Äran och härligheten i denna världen
imponerade icke på en sådan rättfram natur som Johan
Runius, som sjunger:
»Jag ger världen
med högfärden,
vällust, flärden,
ja med pick och pack god dag,
ger bå’ plåten
och smulgråten
uppå båten.
Alltihop bespottar jag.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0777.html
