Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige blir anfallet, medan konungen är borta i främmande land - Ramlösa hälsobrunn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
boscage, där man kan gå och se på alla men återigen, när
man vill, gömma sig för alla. Förbemälte bäck formerar på
somliga ställen halva holmar, varest man kan mycket väl
divertera sig.»
Döbelius uppräknar till sist en mängd sjukdomar, mot
vilka Ramlösavattnet befunnits nyttigt, särskilt »skörbjuggen,
ledernes darrande, gikt och torrvärk, melankoli, svindel,
huvudvärk, flusser, rinnande och röda ögon och ansikten,
hjärtklappning, stackot och elak anda, item emot en hård,
bortskämd och förslemmad mage, förstoppad lever, gulsoten och
mjältsjukan, emot sten så i njurarne som blåsan».
Han anför också utdrag ur brev från personer, som efter
en brunnskur återvunnit hälsan, bland dem en kaptensänka,
»som var betagen av värk i alla lemmar — men särdeles i
armarne, ryggen och knäen — att hon icke förmådde lägga
armarne bak om ryggen, ej heller över huvudet utan dagligen
måste lida stor smärta i dem, dock mest om nätterna. Hon
skriver», berättar Döbelius, »att sedan hon brukat brunnen,
så är den svåra värk och smärta lika som försvunnen —
Gudi vare ära! — att hon nu kan regera[1] och upphäva sina
armar så väl över huvudet som bak om ryggen. Dock emot
ont eller kallt väder finner hon en liten passion[2] ännu uti den
högra armen, men intet till något särdeles hinder eller med
sådan smärta som tillförende, innan hon brukade brunnen,
vårföre hon framdeles vidare ärnar betjäna sig därav.»
Döbelius, som alltså är skaparen av Ramlösa brunn, var
född i Rostock 1674. År 1710 blev han av Magnus Stenbock
anställd som stabsläkare vid armén i Skåne, och i denna
egenskap inlade han stor förtjänst om sjukvården bland trupperna.
Strax efter krigets slut blev han utnämnd till professor i Lund,
där han gjorde sig mycket omtyckt. Mot studenterna var
han, enligt en gammal anteckning, »en redelig man, som
alltid visade sig gunstig mot dem, vilka av ungdoms oförstånd
begingo något brott».
Efter Döbelius övertogs ledningen av Ramlösa brunn av
den skicklige och varmhjärtade läkaren Kilian Stobæus,
Carl von Linnés lärare. Den folkkäre »arkiatern» sparade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
