Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige blir anfallet, medan konungen är borta i främmande land - Ramlösa hälsobrunn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men ur Ramlösa brunn druckit hälsa. Vartenda år i över
ett halvt sekel kom han troget dit. Den gamle vithårige
patriarken brukade om morgnarna sitta på en bänk utanför
brunnshuset och röka sin pipa. Mycket hade han att
förtälja om svunna tider, och mången sjukling fick hos honom
ett uppmuntrande ord, som gjorde gott.
Låt oss med en gammal kännare av brunnen som vägvisare
förflytta oss dit en morgonstund på 1830-talet! »Redan kl.
4 finner man där patienter. De, vilka så tidigt äro uppe, äro
sjuklingar, tillhörande samhällets olycksbarn, krymplingar,
lama, epileptiska eller behäftade med andra åkommor, lika
svåra för dem själva som plågsamma för andra att se. Efter
klockan 5 hava de åter försvunnit och träffas sedan antingen
på fattighuset eller i utkanten av byn, där de i något
människovänligt hem fått tak över huvudet, och där de i
sommarvärmen sitta utanför huset eller i någon grop vid
landsvägen.
Klockan mellan 5 och 6 kommer en annan avdelning, som
utgöres av allmogen och personer av medelklassen, vilka äro
vana att stiga tidigt upp och hylla den grundsatsen, att
’morgonstund har guld i mund’. Denna avdelning dricker
vatten i stora massor: hava de kostat på sig en resa, så skola
de också hava valuta för sina penningar och mena, ’att det
är mängden, som gör det’. De hava till största delen fått sitt
behöriga kvantum till klockan efter 7; och så begiva de sig
hem för att så fort som möjligt få en grundlig frukost, vartill
vattnet och rörelsen givit den mest lyckliga begärlighet.
Nu kommer den finare världen med sina nervösa, späda,
genomskinligt bleksjuka skönheter, vilka, mera trötta om
morgonen, då de stiga upp, än om aftonen då de gå till ro,
söka en solig plats att vila på, medan de läppja till bägaren
och endast teskedsvis svälja det kyliga vattnet, i vilket de
fått en liten tillblandning av varm mjölk. Vidare synas unga
män, redan gubbar i sin bästa ålder, vilkas matta ögon, slappa
ansiktsdrag och vacklande gång berätta om deras ungdomsliv.
En tredje klass är äldre män, fina i sitt yttre, med ögon som
antyda lusten att ännu vilja vara med och spela ungdom,
men vilkas av gikt och podager bemärkta fötter, ömmande
för varje liten sten på marken, inlägga den mest besvärliga
protest emot de yttre skönhetsmedel, dem toiletters
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
