- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 /
221

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örlig, pest och hungersnöd - Hur svenska folket eljes hade det

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nu visar det sig emellertid, att redan under de svåra
missväxtåren 1696 och 1697 blevo 300 gårdar öde. År 1700 blev
emellertid skörden god, och då nedgick ödeshemmanens antal
till 240 för att sedan ytterligare minskas något eller stiga
igen alltefter skördarnas beskaffenhet. Under åren 1710
och 1711 steg det till 259, fastän skörden bägge åren var
rätt god. Men det berodde på att länet nu fick starkare
känning av kriget, framför allt genom inkvarteringar och
genomtåg av krigsfolk under kriget med Danmark. Samtidigt
hemsöktes länet av pesten, som dock här gick jämförelsevis
skonsamt fram.

År 1716 ställdes särskilt stora fordringar på Älvsborgs län,
ty nu hade Karl XII beslutat att genom ett hastigt angrepp
på Norge tvinga Fredrik IV till fred,[1] och länet fick därför
stark känning av inkvarteringar och trupptransporter. Under
sådana förhållanden märktes det så mycket mer, när
skattebördorna samma år ökades; och detta förhållande avspeglar
sig däri, att ödeshemmanens antal växte till 265. Och under
år 1717, vid vars början en mängd bönder ledo brist både på
utsäde och på andra tillgångar, inträffade den största ökning
i ödegårdarnas antal, som förekommer något år under det
stora nordiska kriget: det steg för länets västgötadel från
256 till 284 — för Dalsland saknas uppgifter från denna tid.

Skaraborgs län hade ej på långt när så många
ödeshemman som Älvsborgs län, Östergötland ej heller. Men
förhållandet mellan ödeshemmanens antal vid krigets början
och vid dess slut är ganska lika i dessa tre områden.[2]

*



Märkvärdigt är det, att ödesmålen ej tillväxte i antal
mer än som skett. Men det egentliga Sverige hade ju
också, frånsett det danska infallet i Skåne samt ryssarnes
brandskattning i Norrland och på Gottland, förskonats från
krigets svåraste lidande: att behöva bli krigsskådeplats.

Ökningen av ödeshemmanens antal under år 1717 väckte
konungens bekymmer. För att hindra uppkomsten av

[1] Se sid. 243.
[2] Liknande äro resultaten av undersökningar rörande Kopparbergs län och Uppland (Karolinska förbundets årsskrift för 1918 och 1919).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free