Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örlig, pest och hungersnöd - Hur svenska folket eljes hade det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde ej mer än 427 godkännas. Delvis berodde detta
förhållande därpå, att de kraftigaste männen till stor del gått
åt under de första krigsåren. Generalguvernören lämnar
följande redogörelse för orsakerna till kassation: 1:o. Största delen
kasserade voro »ålderstigne, bräcklige och oduglige gubbar.
2:o. Ibland de yngre finnas otroligen många missväxter,
krymplinger, brutne och skadade till deras lemmar, vilka till
krigstjänsten alldeles oduglige äre. 3:o. Ungdomen är ock
bebefunnen vorden med den beklagliga fallandesoten. 4:o.
Brock och tarmelopp på åtskilligt sätt har man till en stor
myckenhet både hos äldre och yngre funnit. 5:o. Den så
kallade onda skorven är ibland gamla och unga mycket
gängse, ävensom den smittosamma frantzosesjukan, varandes
sällan någon bekajad med en slags sjukdom, som därjämte
icke en annan haver, antingen av tvinsjukan, dövhet, onda
ögon och mycket mera dylikt, så att det synes, över allt att
tala[1], rätt som det dugliga och manbara manskapet skulle
utsökt och utplockat vara.»
Av det manskap, som i slutet av 1717 uttagits i Skåne,
befanns, när det kom till kritan, en stor del oduglig till
krigstjänst. Enligt vad konungen förnummit, berodde det
på att »det dugelige manskapet stuckit sig undan och dragit
sig på de orter, som härtills för anteckning varit frie». I
anledning därav fick generalguvernören, generallöjtnant
Karl Gustav Hård, befallning att vidtaga förnyade åtgärder
och låta »uttaga så många dugeliga karlar — som dock ej
äro bönder — att de vid regementerne varande odugelige
med dem kunna utbytas». Ur varje härad borde »så många
dugeliga nu uttagas, som det tillförene givit odugelige karlar».
De till krigstjänst odugliga karlarne borde i stället »sättas
på samma gårdar, som de dugelige nu tagas ifrån, kunnandes
jorden i nödfall så väl brukas av en till krigstjänsten odugelig
som av en fullkommen karl men Vår tjänst ej lika befordras».
En mönstring i maj 1717 med manskap från Västmanland
utvisade 595 odugliga mot blott 485 dugliga. Många av de
kasserade voro för gamla eller för unga, ett femtiotal för
småväxta eller för klena. Ett annat femtiotal hade ont i benen
— somliga voro surbenta, andra hade bensår —, ett tjugutal
ledo av brock, sex voro döva, tre sinnesrubbade o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
