Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter hemkomsten - Karl XII försvarar Stralsund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
igen. Då blev det alltid jämmer och veklagan från dem,
som fingo stanna kvar. För de sista slog befrielsens timme
först 10 år efter det de lämnat sitt hemland. Men då hade
nya fordringsägare i turban och kaftan kommit hit upp.
Lockade av sina hemkomna landsmäns lycka hade de trotsat
avstånd och faror.
Svenskarne måste hitta på en utväg, som för alltid betoge
österländska ockrare lusten att besöka deras land: man bjöd
dem 25 % i ett för allt. Affären lyckades genom bemedling
av en bland turkarne, som härför fick en hemlig belöning.
Men ett år senare — på våren 1726 — kommo två paschor
och en aga med skuldsedlar på ganska vackra belopp. De
uppvaktade en tid dagligen utanför rådsalen och voro så
fattiga, att de icke ens hade något att äta, varför
underhållspengar utdelades åt dem. Man ackorderade med dem, och de
hade också godheten att nöja sig med 25 % och respengar.
Fem år därefter kommo tre janitscharofficerare »på sin
ålderdom» till Järnhuvudets land för att få pengar. De fingo
dagligt underhåll men bådo om skyndsam likvid av sina dryga
fordringar, så att de kunde komma hem och »besluta[1] vårt
skyndsamt avrinnande livslopp». Till slut gav man dem
också sina 25 %.
Den skuld, Karl XII genom vistelsen i Turkiet åsamkade
Sverige, steg till 6½ millioner kronor i vårt mynt, oberäknat
myntvärdets fall sedan dess. Detta på en tid, då rikets hela
årsinkomst knappt uppgick till detta belopp!
Efter många och långrandiga förhandlingar och efter två
stora turkiska ambassader till Sverige, vilkas underhåll
kostade svenska statskassan vackra summor, blevo dessa skulder
till stor del betalta, dels under frihetstiden, dels så sent som
under Gustav III:s regering.
År 1738 undertecknades en uppgörelse av innehåll, att hela
turkiska statens återstående fordran skulle anses likviderad
därmed, att Sverige lämnade Porten ett fullt utrustat
örlogsskepp om 72 kanoner samt dessutom ytterligare 6 kanoner,
en mörsare och 30,000 gevär med bajonetter. Samma år
avgick också 32-kanonskeppet Sverige som likvid till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
