Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter hemkomsten - Karl XII har planer på att gå mot Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var dock icke endast de allierades inbördes misstro,
som lade hinder i vägen för en kraftig krigföring från deras
sida: i själva verket var tillståndet varken i Danmark,
Sachsen eller Ryssland mycket bättre än i Sverige. Danmark
hade i skånska och pommerska fälttågen lidit så svåra
förluster, att både armén och flottan försatts ur krigsdugligt
skick, och pengar till stridskrafternas återupprättande var
det ont om här liksom i Sverige. Liknande svårigheter hade
Ryssland och Sachsen att kämpa emot.
Om Sveriges fiender alltså nu en tid framåt voro jämförelsevis
overksamma, så var däremot Karl XII icke den, som lät
några möjligheter att utnyttja situationen för militära
operationer gå obegagnade förbi. På nyåret 1716 syntes ett
tillfälle yppa sig för honom att beträda sin djärve farfaders
vägar. Kölden blev så stark, att isen bar över Öresund; och
svenska krigsfångar, som tvungits att gå i dansk tjänst,
begagnade sig av bryggan över till hemlandet. Karl tänkte
också använda den för att gå rakt på Danmarks huvudstad.
Där blev det nu återigen stor ängslan, ty Köpenhamn hade
blott en svag besättning. Flottans manskap var nästan det
enda, man hade att lita till; för resten fingo borgare och
studenter hjälpa till. Man sågade upp isen utanför hamnen, och
på Ven, Saltholmen och Amager uppställdes vaktposter, som
skulle signalera, när fienden ryckte an.
Karl XII lät å sin sida från Ystad utgå befallning till
samtliga i Skåne liggande trupper att snarast möjligt samlas
vid Landskrona. För att pröva isens bärighet sände han över
till Ven en liten ryttartrupp, som körde bort den danska
posteringen. Någon marsch mot Köpenhamn blev det dock
icke, ty den 9 januari uppstod en stark storm, som bröt upp
isen, och Danmarks huvudstad var räddad. Danskarnes
farhågor för att Sundet skulle frysa till igen besannades icke.
Då beslöt Karl att gå mot Norge. Hans företag var beräknat
på att genom en hastig kupp tvinga Danmark till fred. Norge
var för tillfället ganska blottat på trupper, ty många
regementen hade därifrån dragits över till Danmark. Det fanns
därför goda utsikter att bemäktiga sig Kristiania, men å
andra sidan utgjorde den ovanligt svåra norska terrängen
med höga berg och talrika strömmar, liksom även landets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
