Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter hemkomsten - Kapare och sjörövare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under den förvirring, som uppstod ombord, äntrades det av
kaparne. På det viset sägas de dyrbara kistorna ha kommit
i Gathenhielms våld.
Då konung Fredrik anhöll att återfå sina kistor, lär
kaparen ha hälsat honom, att de kunde passa honom och hans
hustru lika bra som konungen och drottningen av Danmark,
och danska konungaparet fick beställa sig nya, liknande
sarkofager. Faktiskt är också, att Fredrik IV:s och hans gemåls
marmorgrifter i Roskilde domkyrka äro trogna motstycken
till de bägge kistor, i vilka den svenske kaparen och hans
hustru ligga i Onsala kyrka.
Så vilar den forne Onsalapojken som en stor hövding i
sin hembygds kyrka. Men vid midnattstid — så lyder
sägnen — sparkar den orolige kaparen av sig marmorlocket,
hoppar i en båt och ger sig ut på havet. Här möter han
Tordenskiold. Nu blir det en strid utav, som räcker ända
till dess att solen går opp, då de bägge kämparne försvinna.
Så har sägnen gjort Gathenhielm till en Kattegatts Flygande holländare.
Traditionen påstår till och med, att då Gathenhielm ej
kunde få ro i sin kista, fann man sig redan under änkans
livstid föranlåten att flytta hans ben ut till en öde holme,
som bär namnet Norra Herta. Den ligger i en av de
farligaste delarna av Hallands skärgård, där många fartyg under
stormnätter gått i kvav. Men ej heller därute på Herta
fick den döde ro, förrän man på inrådan av någon »klok»
fäste kistan med järnband vid klippan. Dock säges
Gathenhielm alltjämt i mörka nätter föra ett fruktansvärt liv därute
med gastar och sjötroll. Och seglaren, som nattetid stryker
förbi Herta, griper fastare om rorkulten och spottar tre gånger
i lä. Slikt är nyttigt mot otyg.
Trots allt vad den muntliga traditionen har att förtälja
om Gathenhielms djärva bragder, om hur han slagits mot
Tordenskiold, och hur han vid en drabbning blivit så svårt
sårad, att han sedan fick gå på kryckor, förhåller det sig så
egendomligt, att man icke har lyckats finna ett enda bevis
på att han själv varit med i någon som helst sjöstrid.
Visserligen är det faktiskt, att han en gång själv kapat ett
handelsfartyg, men huruvida kapningen föregåtts av någon strid
må vara osagt. I hans adelsbrev, där vederbörandes bragder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
