Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det stora nordiska krigets slutakt och ständerväldets grundläggning - 1718 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
officerskåren prins Fredrik bevågen, var, att han bland det högre
befälet utdelade krigskassan, »såsom gottgörelse för det
besvär och de försakelser, som officerarne måst utstå under
fälttåget». Några dagar därefter framförde officerarne till
prins Fredrik den hälsningen, att de ville avlägga tro- och
huldhetsed till hans gemål på det villkor, att hon avsvure
enväldet och sammankallade ständerna. Prins Fredrik sände
nu ivriga uppmaningar i brev till Ulrika Eleonora att
ofördröjligen gå in på krigsbefälets fordringar. Hon lät också förmå
sig att till armén i Bohuslän sända en skrivelse av det
innehåll, att hon aldrig ämnade tänka på någon annan suveränitet
än den, som bestode i att »råda över sina trogna undersåtars
hjärtan». Den 15 december undertecknade hon en kallelse
till »riksens ständer» — de hette ej längre »Kungl. Maj:ts
ständer» — att sammanträda den 20 nästkommande januari.
I själva riksdagskallelsen förklarade hon tillika, att hon ville
»alldeles avskaffa den s. k. suveräniteten» och »sätta riksens
styrelse uti dess gamla skick och väsende igen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
