Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det stora nordiska krigets slutakt och ständerväldets grundläggning - 1718 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den Görtzska statsprocessen är blott ett av historiens
mångfaldiga exempel på politiska förföljelser, varvid den
segrande parten behandlar såsom juridiska brott sådana
handlingar, vilka bero blott på en annan politisk åskådning
än segrarens. Dödsstraffet över Görtz hör under samma slags
politiska domar som den, vilken ledde till Linköpings blodbad.
När dödsdomen skulle delgivas Görtz, var han så sjuk, att
hans läkare ansåg fara föreligga, att fången skulle dö på vägen,
ifall han tvingades att själv komma upp till kommissionen
och avhöra domen. Den blev honom därför delgiven i fängelset.
Med lugn bar han sitt öde och ifrågasatte ingen benådning.
På fängelsemuren hade han skrivit på latin: »Människan
är i begynnelsen en handfull stoft, i livet en vattenbubbla
och i döden maskars föda», och på ett annat ställe: »En
människa bör alltid vara beredd på sin sista stund och ingen
prisas lycklig före sin död och likbegängelse.»
Då den dödsdömde skulle föras från fängelset till
avrättsplatsen, brusto hans tjänare i gråt, men han sökte själv i
avskedets stund lugna dem. »Gråten icke, mina vänner», sade
han. »Det finns inga så goda vänner, herrar eller tjänare, att
de icke en dag måste skiljas.» Och med ett leende vände han
sig särskilt till sin kock, Duval, med orden: »Nu får jag aldrig
mer smaka dina goda soppor, Duval.»
I en vagn, som omgavs av 200 gardessoldater, fördes Görtz
till galgbacken. Den dödsdömde var klädd i svart sammet.
Närmast efter hans vagn kördes den öppna likkistan. Vid
framkomsten till avrättsplatsen lade han sig själv på
stupstocken, i det han yttrade: »Drick dig nu mätt, Sverige, av
det oskyldiga blod, varefter du så mycket törstar!» Huvudet
föll vid första hugget, och kroppen nedgrävdes på galgbacken.
Men en vecka därefter passade hans trogna tjänare på att gräva
upp sin herres lik, som i en koffert fördes till Tyskland.
Domen över den man, som i flere år hållit Europa i spänning,
väckte överallt utomlands ett kolossalt uppseende, som icke
var ägnat att öka den nya svenska regeringens anseende. Görtz
var ju dock en man, som var personligen känd av samtidens
förnämsta regenter och deras ministrar, och som ägt sin
ryktbare konungs oinskränkta förtroende. Hans anseende var
också stort i utlandet och erkänt även av hans politiska
motståndare. Domen ansågs där som ett politiskt mord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
