- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 /
459

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I krigsfångenskap - De svenska krigsfångarne i Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nytt mod. En gång berättar han t. ex.: »Den 29 oktober
1719, då stor brist var för handen vid skolan, skedde genom
Guds hjärtestyrande kraft, att en viss vän bland de i
Tobolsk befintliga fångarne skänkte en gyllene kedja för att
få något penningar för den.»

Om en svensk fältskär, som vistades i Moskva, berättas
det, att han på sin dödsbädd testamenterade till skolan i
Tobolsk sin enda dyrbarhet, en sidennattrock, som han fått
av en rysk patient.

Den engelske resenären John Bell yttrar i en skildring av
en färd genom Ryssland år 1715 på tal om de fångna
karolinerna i Tobolsk: »Jag måste medgiva, att de svenska
fångarne icke litet bidrogo till att civilisera inbyggarne i
dessa avlägsna trakter. De införde nämligen åtskilliga
nyttiga kunskaper och färdigheter, som förut varit okända där
på platsen. Många av officerarne voro personer med vårdad
uppfostran. Jag var närvarande vid några av fångarnes
konserter och blev icke litet förvånad över att finna sådan
harmoni och en sådan mångfald instrument i denna trakt av
världen.»

Ståndaktiga och avfällingar.



Beundransvärd är den ståndaktighet, varmed karolinerna,
på ytterst få undantag när, bevarade sin svenska
nationalitet och sin lutherska tro, till dess befrielsens timma
äntligen slog. Då fingo de sin belöning vid hemkomsten i form
kanske av en högre titel men för övrigt — avsked utan lön
eller i lyckligare fall en sämre avlönad tjänst än före
fångenskapen. Och dock hade de utstått hunger och lidit den
bittraste nöd hellre än att svika sin trohetsed mot
fäderneslandet och sin religion. Det var en ståndaktighet
sådan, att t. o. m. deras fiender beundrade dem.

Det är ej blott karolinernas bragder vid Narva, Klissov
och Holovsin, som äro beundransvärda; man bör också
minnas deras tåligt burna lidanden under de långa, tunga
åren i rysk fångenskap, då de fingo bittert ångra, att
ståndaktighetens anda svek deras ledare vid Perevolotjna. »Det
är», säger en författare, »en stor fråga, om ej karolinerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free