Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I krigsfångenskap
- De svenska krigsfångarne i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fram till Armfelts armé. Sedan gick deras färd runt
Bottniska viken till Stockholm. Men de första åtta dagarna
fingo de gå nästan barfota omkring i den stora staden i
sina utslitna ryska bondekläder, till dess godhjärtade
människor förbarmade sig över dem.
Fram på hösten fick Seulenburg kaptens beställning vid
Tavastehus regemente och kom sedan till Nylands
regemente, där han som överstelöjtnant slutade sitt
äventyrsfyllda liv år 1747.
*
En envis rymmare var korpralen vid Livregementet till
häst L. Schultz, vilken år 1731 som fänrik vid Upplands
regemente inkom till Kungl. Maj:t med en ansökan, vari han
berättar:
»När jag vid Poltava blev fången, echapperade jag 3
månader efteråt uti Kosackiet över de stora kosackiske
ödefälten, ärnandes mig till Bender, men blev vid tartariske
gränsen av de donske kosacker tillbakarstagen, vilka mig
kläderna avklädde. Sedan måste jag uti blotta linnetyget emellan
deras hästar, med bakbundna armar och frambundna
händer, löpa 3 mil till en stad Nicarosa vid namn. Därifrån
fördes jag sedan med en ekeklubb om ena foten till
Charkov, därest jag straffades med 150 podogg, vilket flere av
fångarne med tårar sågo.
Sedan fördes jag till Moskva, havandes ej mer i kalla
vintern att betäcka min syndiga och fattiga kropp med än
en gammal rysspäls och en bastmatta och om benen gamla i
paltor, om vilka ekeklubben satt, vilken ändå köttet av
ben och hälar bortskavde.» Sedan blev han skickad till
Kasan och »var vid kasanske koppargruvorna 3 år». Som
där icke fanns någon präst, åtog sig Schultz på sina
olycksbroders enträgna böner att predika för dem och fortfor
därmed i 2½ år, »vilket», säger han, »vår då varande
regementspräst magister Bredenberg väl vet, som nu är prost i
Björskog, vilken 30 mil därifrån skickade mig en bibel och Moleri
postilla. Men med vad möda och arbete jag detta svåra
verket och högstnödiga så lång tid förrättade, som ej mer
än bibeln och psalmboken och berörde postilla hade, vet
Gud. Dock bragte jag genom den Helge andes bistånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0482.html
