Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gråkoltar och konventiklar. Vemodets sångare
- Gråkoltar och pietister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landsförvisning förbjöd alla sådana enskilda uppbyggelsemöten,
som ej kunde hänföras till husandakt. — En stackars man,
som i kraft av konventikelplakatet blev förföljd av samhället,
härdade ut i 22 år i fängelset, men hade redan under de första
åren av sin pinotid blivit fördärvad av köld och fukt i ett
källarlikt rum. De sista åtta åren hade han mest legat till sängs och
var, såsom han skriver till Svea hovrätt, »nu intet i stånd att
hjälpa eller sköta mig själv till högsta nödtorften utan måste
efter mänskligt utseende förgås i vanskötsel». När höga
vederbörande hunnit så långt i sitt arbete på den stackars
mannens förbättring, släppte man ut honom på försök och med
hänsyn därtill, att han »vore stilla och saktmodig i samtal»!
Gråkoltar och Erikssöner.
År 1733 kommo två finska bröder Eriksson till Stockholm
och blevo ledare för en pietistisk ytterlighetsriktning. 1745
flyttade den Erikssonska sekten ut till Skevik på Värmdö,
där den förde ett verkligt klosterliv med egendomsgemenskap
och förkastande av äktenskapet — åtminstone i princip.
Inne i skogarna funnos andra kretsar av mystici och eremiter,
som levde i riskojor och där mottogo gudomliga
uppenbarelser. Det var en uppjagad stämning, vittnande om en högst
egendomlig andlig kris, som nu gick över vårt folk.
*
På sommaren 1731 hade stockholmarne till sin förvåning på
stadens gator då och då fått se en del män och kvinnor, klädda
i grova, fula vadmalskläder utan den ringaste prydnad. Det
förspordes, att dessa »gråkoltar», såsom man kallade dem, hade
en egen religion och ifört sig botgörardräkt, därför att de
dagligen väntade den yttersta domen.
Eftersom gråkoltarna brukade hålla konventiklar, blevo
de snart utsatta för förföljelse, och med användande av
spinnhus och fängelse försökte myndigheterna föra dem på den rätta
vägen. Men det behövdes flere års pina, innan man fick de
fängslade därhän, att de återtogo sina »villfarelser».
Den märkligaste bland gråkoltarna var den ovan nämnde
studenten Sven Rosén, som med tiden blev en av de ledande
personligheterna inom pietismen. Han råkade ut för åtal
och förhör inför både andlig och världslig domstol, därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0519.html
