Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gråkoltar och konventiklar. Vemodets sångare - Gråkoltar och pietister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bättre människa, och sedan verkade exemplet vida. Sä mycket
starkare blev hatet hos de oförbätterliga, vilka i sin
förbittring utspridde lögnaktiga rykten om både Murbeck och Björn.
Murbecks nitiska och framgångsrika verksamhet gjorde
honom snart allmänt känd i trakten, och år 1733 blev han
enhälligt kallad till Malmö såsom hjälppräst. Även här fick
denna flammande eldsjäl tusentals tacksamma åhörare. Efter
gudstjänstens slut brukade vänner och likasinnade samlas
i hemmen hos varandra för att samtala om vad de hört i
kyrkan, läsa bibeln och andra andliga böcker och sjunga
psalmer samt sånger ur pietisternas sångbok, »Mose och
Lambsens wisor». Stundom hälsade de varandra och togo
avsked, efter Pauli ord, med »en helig kyss» — dock växlades
den endast mellan personer av samma kön.
Men även på denna plats fick Murbeck flere hätska
vedersakare, som lågo på lur efter tillfälle att komma åt den
förhatlige prästen, och till slut blev det räfst inför
rådstuvurätten, varvid flera vittnen hördes. En skomakare berättade,
att han i Murbecks hus sett »ett starkt tillopp av pojkar,
drängar, pigor, gesäller och jungfrur, vilka, när de råkat
varandra, haft det maneret, att de med famntag och kyssande
varannan hälsat, och när de blivit samlade i Murbecks hus,
sjungit av de så kallade Mosis och Lambsens visor, varefter
Guds ord blivit för dem läst och uttytt». En gesäll inom
samma yrke sade sig också ha sett ett stort tillopp av
människor framför Murbecks hus både före och efter
aftonsångerna. När de samlats i förstugan, hade de utan åtskillnad
hälsat varandra med famntag och kyssande. Då Murbeck
kommit hem från aftonsången, hade de sjungit och läst.
Likartade uppgifter lämnades skriftligen i en attest av
en handskmakaregesäll, som bedyrade, att han ville
bekräfta sina påståenden med sin salighets ed. Men när det kom
till kritan, kunde mannen icke längre erinra sig, att han sett
något famntagande och kyssande. Då han skrev attesten, hade
han nyss kommit upp från en sjukdom och var ej »ren i
huvudet». Även skomakaren överbevisades om att ha
avlagt falskt vittnesmål.
Murbeck försvarade sig med känsla och övertygelse. »Här
bliva», yttrade han, »många fromma människor försmädade,
som skulle de kyssa någon av ett annat kön, det likväl aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
