Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvid Horn leder Sveriges öden - Sveriges krafter växa under Arvid Horns och ständernas vård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lantmarskalkens fråga. Därvid segrade kragens anhängare
över dem, som gjorde gällande, att denna prydnad onödigt
fördyrade dräkten, »och att peruquerne jämväl därav foro
illa». På en punkt var dock hänförelsen allmän, och det var
för avskaffande av »de härtills brukbara många djupa rynkor,
stoppningar och styvningar samt överflödiga knappar»!
Den nya modellen fastslogs i en kunglig förordning av år
1735, vilken dock i nåder tillät folk att alljämt bära sådana
kläder, som förut sytts efter 1731 års modell, så framt dessa
blivit stämplade, i städerna av magistraterna och på landet
av kronobetjäningen.
När riksdagsmännen nästa gång — det var år 1738 —
samlades i Stockholm, hände det flera av dem själva, att de
blevo antastade av beslagskarlar, som undersökte, huruvida
deras kläder voro stämplade eller gjorda i enlighet med 1735
års förordning och modell. Man kunde ju inte begära av en
dylik rå och obildad individ, att han skulle kunna genast
se skillnad på en utvald representant för svenska folket
och en vanlig dödlig. Men nog kändes det hårt för mer än
en av de myndiga lagstiftarne, att lagen så där utan
urskillning skulle tillämpas även på dem själva. De avgåvo också
till regeringen en underdånig föreställning, »att med slik
undersökning under varande riksdag i Stockholm måtte
innehållas».
Överflödsförordningarna eggade litet var att bli angivare
genom löfte om hälften av de rikliga böterna. Följden blev
också ett förhatligt spioneri- och angivarsystem, som ofta hade
personlig hämndlust till orsak. Obehöriga personer inträngde
i hemmen vid bjudningar för att räkna rätter och tallrikar
eller bröto upp vinkällaren för att lista ut, om där funnos
förbjudna drycker. Det blev också tvister om så
intressanta saker, som huruvida en tjänsteflicka skulle räknas
för inne- eller utepiga, eftersom därav berodde, dels om hon
fick nyttja vissa sidentyger, dels hur pass breda spetsar hon
fick ha. Än undrades det, om en grov, hemmagjord spets
borde medföra vatten- och brödstraff, än om gamla plagg
av förbjudet mode finge slitas ut o. s. v. Det är lätt att tänka
sig känslorna bland nationens flertal, när man samtidigt
med alla dessa trakasserier såg rådsherrarne, som utfärdat de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
