Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvid Horn leder Sveriges öden - Sveriges krafter växa under Arvid Horns och ständernas vård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upp i vanten, där den svenska besättningen knäppte dem
med sina gevär i tur och ordning.
Bra gick det också för ett annat svenskt handelsfartyg,
som år 1758 blev anfallet av två fartyg med marockanska
sjörövare, vilka äntrade det med sådan fart, att däcket snart
var fullt av morer och svenska flaggan nedkapad. Men
besättningen försvarade sig tappert, rensade fartyget från
sjörövare och avslog flere nya anfall. Efter två timmars kamp
måste morerna draga sig tillbaka med en stor manspillan,
vilken dock icke kan närmare angivas, eftersom de efter
vanan kastade sina döda och svårt sårade över bord. På
det svenska fartyget hade kaptenen stupat, och fem man voro
sårade, konstapeln så svårt, att han kort därefter avled.
Men försvarsanordningarna ombord på de svenska
fartygen inkräktade högst betydligt på utrymmet och kostade
mer, än vad handeln förmådde bära. Därför hade redan
Karl XI:s förmyndare försökt komma till en uppgörelse i
godo med Barbareskstaternas sultaner, och en portugisisk
jude, som kom hit med vackra rekommendationer från Holland
för sin fintlighet, fick år 1667 av svenska regeringen i uppdrag
att följa med ett svenskt kronofartyg, som skulle besöka
samtliga Barbareskstaterna, och om möjligt överenskomma
med deras regeringar om handelsförbindelser och fri seglats
för svenska fartyg. De svenska slavar, som funnos i »Barbariet»,
skulle han lösköpa — dock bestämdes maximipriset till
300 spanska piaster. Varken detta eller ett andra liknande
försök hade dock någon framgång.
En effektivare åtgärd blev den utrustning av konvojer
till skydd för de svenska handelsfartygen, vilken sattes i gång
år 1724. De nödiga penningarna för konvojskeppens
utrustning bestodos av bland annat en fond, bildad av
kollektmedel, som tidigare insamlats i kyrkorna till svenska
fångars friköpande ur slaveriet hos sjörövarne. Men alltjämt
försökte man på samma gång skaffa sig fred med
Barbareskstaterna. En sådan kom också till stånd mellan Sverige
och republiken Algier år 1729. I likhet med andra,
mäktigare stater friköpte vårt land då sina handelsfartyg från de
algierska sjörövarnes plundringar genom en årlig skatt
under namn av frivilliga gåvor till deyen, vilken dessutom
vid fredsslutet fick i present två skeppsladdningar med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
