Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvid Horn leder Sveriges öden - Sveriges krafter växa under Arvid Horns och ständernas vård - Jonas Alströmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landet i besittning och skydda kolonisterna — åtminstone
uttalade de sig offentligen så.
Flere gånger under den närmaste tiden dyka emellertid
planerna på en svensk kolonisation vid Orinoco och på Tabago
upp igen, och år 1738 tillstyrkte kommerskollegium en sådan
åtgärd under framhållande av att man ju redan hade en
bundsförvant där. Och för detta faktum åberopades repet
med de tolv knutarna. Men när slutligen spanske ministern
i Stockholm inlade en skarp protest mot det Västindiska
handelsföretaget, dog planen i stillhet.
Litteratur:
J. W. Arnberg, Anteckningar om frihetstidens
politiska ekonomi: I; häft. 3 rdr.
Eli F. Heckscher, Produktplakatet och dess
förutsättningar (i »Historiska studier, tillägnade
Harald Hjärne»).
Karl Petander, De nationalekonomiska
åskådningarna i Sverige, sådana de framträda i
litteraturen: I: 1718—1765.
Karl Åmark, Spannmålshandel och
spannmålspolitik i Sverige 1719—1830.
J. H. Kreuger, Sveriges förhållanden till
Barbaresk-staterna i Afrika: häft. 3 rdr banco.
J. A. C. Hellstenius, Bidrag till Svenska
ostindiska compagniets historia 1731—1766.
Joh. Fr. Nyström, De svenska ostindiska
kompanierna. (Göteborgs kongl. vetenskaps- och
vittersamhälles handlingar för år 1883.)
E[mil] H[ildebrand], Den svenska legenden i
Guiana (Historisk tidskrift för år 1899).
Eskil Olàn, Ostindiska compagniets saga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
