Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Arvid Horn leder Sveriges öden
- Den svenska mekanikens fader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Den svenska mekanikens fader.»
ÅR 1661 föddes på Gottland den man, som i våra hävder
bär hederstiteln »den svenska mekanikens fader». Hans
namn var Kristofer Polhem. Enligt en
släkttradition härstammade han från en österrikisk friherrlig ätt.
På grund av religionsförföljelse skall hans farfar ha flytt från
sitt hemland till Pommern, och hans far lär på en sjöresa
därifrån ha lidit skeppsbrott vid Gottland. Där stannade han
sedan kvar, slog sig ned i Visby och blev »en ganska
framstående köpman med många fartyg i sjön», såsom det heter i
sonens självbiografi.
Redan vid åtta års ålder förlorade Kristofer Polhem sin
far, och till styvfader fick han en snålvarg, som icke hade lust
att kosta på honom någon undervisning. Men i Stockholm
hade Kristofer en farbror, som tog honom till sig och lät honom
gå i »Tyska räkneskolan» vid Tyska kyrkan. Olyckligt nog för
honom dog dock farbrodern blott två år därefter — det var
år 1673 — och änkan brydde sig icke om sin fosterson. Den
tolvårige Kristofer Polhem måste alltså ut i världen och själv
söka förtjäna sitt bröd. Han fick börja som »smådräng» på
ett gods, men tack vare sin färdighet i räkning och skrivning
arbetade han snart upp sig till inspektor. Som sådan blev
han anställd på egendomen Vansta i Ösmo socken i Södertörn.
Här träda hans anlag i dagen. Den »fromme och foglige»
ynglingen hittar på det ena verktyget efter det andra, och hans
många finurliga inrättningar i snickarverkstad och smedja
ge honom namn om sig i bygden som en riktig »tusenkonst-när».
Men därmed är han ej nöjd. Han stöter jämt och
ständigt i sina beräkningar på svårigheter, som han behöver
kunskaper i matematik och mekanik för att övervinna. Men alla
läroböcker i dessa ämnen äro skrivna på latin. Han är över
skolåldern, han är medellös, men han måste lära latin,
kosta vad det vill. Han vågar till slut anförtro sina bekymmer
åt hovpredikanten på Fållnäs gård i Sorunda, när denne en
dag kommer till Polhem för att beställa ett ur. Den unge
inspektören lovar honom ett ur, som skall »slå både hela,
halva och fjärdedels timmar samt visa ny och nedan, dag och
datum», om prästen vill lära honom latin. Det är hovpredikanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0607.html
