Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Arvid Horn leder Sveriges öden
- Den svenska mekanikens fader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av slussen blev han högtidligen dekorerad med det
nyinstiftade kommendörstecknet av nordstjärneorden.
Han hade ock tillfredsställelsen att uppleva den dag, då
det första fartyget gick genom den nya slussen från Mälaren
ut i Saltsjön.
Tre år efter ombyggningen av Södersluss gick »den svenska
mekanikens fader» ur tiden, anno 1751. Trots sina nittio år
hade han alla sina själskrafter i behåll in i det sista.
»Alla invärtes sinnen fick han behålla så livlige och muntre,
som de varit i yngre åren», och även kroppen höll sig
förvånansvärt spänstig, trots att han årligen ansattes av en »hetsig
feber».
* *
*
En uppräkning av Polhems många uppfinningar, för
fabriker, för jordbruk, för krigskonst, för det dagliga livets små
behov, skulle fylla hela boksidor. I en lista på dem, tryckt
några år efter hans död, uppges de till 114 stycken. Många
av hans »påfund» ha under tidernas lopp råkat i glömska och
långt senare uppfunnits igen.
Det allbekanta hänglåset med säkerhetsinrättning är t. ex.
Polhems uppfinning. Det var hans stolthet, att ingen i världen
skulle kunna »dyrka eller med tjuvnyckel upptaga» hans lås.
Sina sista krafter samlade gamle Polhem i ett väckelserop
till sina landsmän. Den mångförfarne mannen på gravens
brädd återkommer än en gång till vad som alltid varmast
låg honom om hjärtat i hans krafts dagar, nämligen att
svenskarne skulle förädla de råämnen, Gud givit dem, framför
allt sitt järn, »den allra nödvändigaste och nyttigaste av alla
metaller». De borde därvid begagna kraften i Sveriges
vattenfall i stället för att låta utlänningen draga vinsten av
råvarornas förädling, under det att landets egna barn ödde ut pengar
på silkesodling och en hel del andra företag, som icke voro
naturliga för Norden. Han skriver: »En man om fem och åttio
år synes med skäl böra spara sina matta och uttröttade krafter,
leva i tysthet och bry sig föga om världens fåfänga och
villsamma författningar. Han vinner dock föga annat därmed
än deras misshag, som älska sina egna tankar. Nytt folk,
ny smak och nya seder! Men min ålderdomsbräcklighet kan
dock icke kväva det nit, jag hyser för mitt kära fäderneslands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0620.html
