Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hattarne och ryska kriget - Hattarne ställa till krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fransmannen, som efter detta levde i dödlig ångest för
sitt liv, slapp dock att dela reskamratens öde men blev i
stället insatt på en närbelägen fästning. Men så snart han
kom lös, reste han till Stockholm, och de uppgifter, han där
lämnade om mordet, bekräftade, vad svenska regeringen
genast anat: att ogärningen var tillställd av ryska regeringen.
Rysslands sändebud i Stockholm hade genast vid Sinclairs
avresa från Sverige underrättat sitt hov om ändamålet med
hans färd och uppmanat vederbörande att söka infånga
honom på vägen samt sedan låta utsprida rykten, att han
blivit överfallen av stråtrövare. För säkerhetens skull hade
han sänt med majorens porträtt. Det visade sig också, att
ryske ministerns sekreterare förmått en svensk
porträttmålare att kopiera det porträtt av Sinclair, som dennes
regementschef ägde. Detta hade skett under ägarens
frånvaro. Genom judar och fattiga polska adelsmän hade
ryssarne gjort sig noga underrättade om vilken väg den
svenske majoren reste.
Naturligtvis betygade Rysslands ledande ministrar inför
svenska sändebudet i Petersburg sin djupa avsky över dådet:
både de och kejsarinnan Anna hade blivit så upprörda, att
de väl aldrig skulle kunna riktigt hämta sig igen! Men nu
skulle åtminstone allt göras, som stode i mänsklig makt, för
att få illgärningsmännen upptäckta och straffade. Och i
skrivelser till Europas övriga hov betygade ryska regeringen
sin oskuld.
Våra historieskrivare ha ända till senaste tid lutat åt den
åsikten, att ryska regeringen visserligen planlagt själva
överfallet i syfte att komma åt Sinclairs papper, men att
mordet varit ett verk av de därtill beordrade officerarnes blinda
tjänstenit eller råhet. Ryska regeringen borde ju ha
insett, att den aldrig skulle kunna skörda annat än förakt
och obehag av en så grov illgärning mot folkrätten.
Senare forskningar i ryska arkiv[1] ha emellertid bragt i dagen
den instruktion, som kejsarinnan Annas gunstling,
generalfältmarskalken Münnich utfärdade för de bägge officerare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
