Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hattarnes arbete för svenska folkets välstånd - Havets och skärens rikedomar - En mångfrestande tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En inkomstkälla, vars vanvård väckte bekymmer hos
regeringen och riksdagen, var sjöfågelstammen. Anledningen
till farhågorna var framför allt den, att både bland kustens
befolkning och sjöfarande »inrotat sig en fördärvelig vana»
att genom obetänksam »äggning», d. v. s. plundring av äggen
i sjöfågelns bon, föra utrotningskrig mot »alla de sorter
sjöfågel, som till formerande av deras släkten där hela våren
och sommaren hava sine tillhåll, varigenom ej allenast
skärgårdsboernes föda och näring märkeligen förminskas utan
även de övrige rikets undersåtare en dryg känning tillfogas,
i det den oundgängelige dun- och fjädervaran till skäligt
pris ej står att erhållas». På riksdagens anhållan utfärdade
Kungl. Maj:t år 1762 ett förbud mot äggning i skärgården
vid straff från 10 till 50 daler s. m., alltefter vederbörandes
förmögenhetsställning. I förstnämnda fall straffades den
brottslige dessutom med att »stå en söndag i stocken vid
kyrkodörren». Barn, som överträdde förbudet, skulle »agas
efter lag och stånda i stocken».
Den som visade sig »så ondskefull, att han antingen på
boet dödar fågelen eller dess ungar eller förstörer dess ägg
och bo», fick sitt straff skärpt med spöslitning eller fängelse
vid vatten och bröd. »Alle de», hette det vidare, »som kunna
hava sig detta skadelige äggande bekant vara av någon
utövat och det förtiga, plikte, som om de själve äggningen
begångit.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
