Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hattarnes arbete för svenska folkets välstånd - Guldgruvor i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
År 1741 skedde den första guldsmältningen, och 64 dukater
slogos av den utvunna ädla metallen. Nya guldmalmsfyndigheter
upptäcktes alltjämt, och flere personer i trakten
sysslade med malmletning.
Två år senare avsade sig emellertid de enskilda bolagsmännen
sin andel i gruvan, och efter denna tid drevs bergsbruket
enbart för kronans räkning. Avsägelsen hade nog sina starka
skäl. Guldmalmen höll ej på långa håll när de löften, som
den först undersökta provstuffen givit. Redan på sommaren
1741, när Linné besökte Ädelfors, fann han »bruksfolket
och kringboende mycket missnöjda, talandes om alla
inrättningarna med förakt, vedervilja och spådde olycklig utgång».
Det blev heller aldrig någon vinst på företaget. Resultatet
förbättrades dock något genom de nya metoder för
utvinning av guld, som mot slutet av 1700-talet infördes av Anton
Schwabs brorsons son och namne, som då var direktör för
gruvan. Han hade studerat de ungerska bergverken och
införde den metod, som nyss blivit uppfunnen där, att krossa
den guldförande kvartsen till ett fint pulver. Detta fick sedan
genomgå vaskning samt röstning och inlades därpå
tillsammans med kvicksilver i roterande tunnor. Kvicksilvret
förenade sig då med guldet till amalgam, vilket sedan blott
behövde upphettas i en järnretort, för att kvicksilvret skulle
bortgå i gasform. Malmkrossningen ägde rum vid ett par
vattenfall i Emån nedanför Ädelfors.
Det årliga utbytet av guld utgjorde vanligen 1 à 2 kg.
Ar 1773 skola enligt uppgift t. o. m. 12,000 dukater ha
slagits av det vid Ädelfors utvunna guldet. Men vinsten
räckte aldrig till att göra guldverket oberoende av statens
anslag. Nära 2,000 rdr krävde det om året. Men
vederbörande bergmästare ansågo dock pengarna väl använda,
särskilt därför att Ädelfors’ guldverk betraktades som ett
slags »bergsmannaskola» för södra Sverige, där befolkningen
i denna del av riket kunde utbildas till skickliga bergsmän,
som sedan kunde bli till stor nytta i andra svenska gruvor.
År 1801 tog Anton Schwab d. y. guldverket jämte
tillhörande gårdar m. m. på arrende mot en årlig avgift av 150
speciedukater, slagna av guld, som tagits ur gruvan. Men
Schwab avled 1809, och den man, som då övertog arrendet,
tycks redan vid dess tillträdande ha varit konkursmässig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
