Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - »Dygdens sångare»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sitt skalderykte skapade Gyllenborg genom de båda
dikterna »Människans nöjen» och »Människans elände».
Nöjena visa sig vid närmare granskning vara blott luft
och såpbubblor, och vid skildringen av människans elände
frossar skalden i den svartaste pessimism. Så här går det
till, när människan kommer till världen:
»Vad för bedrövligt skri min ömma hörsel sårar?
Vad jämmer skönjes här? Vad gjutas här för tårar?
Vem är den usla mask, som nyss fått dagen se?
Dess ögon öppnas knappt, förrän de synas våta;
knappt ger han prov av liv, förrän han lärt sig gråta
och prov av smärta ge.
Du jordens stolte son! Du kung för kreaturen!
Betrakta här din höjd, ditt intåg i naturen!
Hör med vad präktigt ljud din ankomst firad är!»
»Att kunna brottslig bli och fela mot naturen,
det är det fria val du äger framför djuren!»
»Vem är den usla hamn, den plågoandar leda?
I hjärtat utan frid, i tanken utan reda,
hans gråt förtvivlan är, hans skratt ett raseri.
Rys, du som dåren ser! Vet att din tankegåva
blott på en tråd beror. Vem är som kan dig lova
att ej hans like bli?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
